En kommunalt ägd gård arrenderas av företaget A. A arrenderar i sin tur ut gården till ett företag B, som bedriver restaurang- och konferensverksamhet där. Sedan B lämnat gården arrenderar A i stället ut denna till företaget C, som fortsätter att där bedriva restaurang- och konferensverksamhet. Det inträffade har ansetts utgöra en övergång av verksamhet enligt 6 b § anställningsskyddslagen från B till C. En restaurangchef hos B som inte har fått fortsatt anställning sedan verksamheten övergått till C har tillerkänts ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen.


Lagrum:
6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd

Parter:

J.F.; LNB Catering & Service Aktiebolag

Nr 63

J.F. i Stockholm

mot

LNB Catering & Service Aktiebolag i Enskede.

ÖVERKLAGAD DOM

Stockholms tingsrätts, avd. 3, dom den 10 oktober 2000 i mål nr T 9616-99

Tingsrättens dom, se bilaga.

J.F. har yrkat i första hand att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, skall bifalla hans vid tingsrätten förda talan samt befria honom från skyldigheten att ersätta LNB Catering & Service Aktiebolags (hädanefter LNB) rättegångskostnader vid tingsrätten och förplikta bolaget att ersätta J.F:s rättegångskostnader vid tingsrätten.

I andra hand har J.F. yrkat att Arbetsdomstolen skall befria honom från skyldigheten att ersätta LNB:s rättegångskostnader vid tingsrätten.

LNB har bestritt ändring och yrkat att Arbetsdomstolen skall fastställa tingsrättens dom.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen har avgjort målet efter huvudförhandling. Därvid har förnyade förhör hållits med J.F. och L.K. Förhör med M.B., P.H. och W.S. har förebringats genom uppspelning av tingsrättens band. LNB har åberopat samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten.

Parterna har till utveckling av sin talan i Arbetsdomstolen anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom. LNB har dock med ändring av som angetts inför tingsrätten gjort gällande att avtalsförhållandet mellan Stockholms Företagskrogar och Komplett Food AB resp. med bolaget inte avsåg arrende. Enligt LNB var det fråga om ett uppdragsavtal, som innebar att Komplett Food resp. LNB bedrev restaurangverksamhet som entreprenör åt Stockholms Företagskrogar. J.F. har på sin sida vidhållit att det var fråga om arrendeavtal mellan företagen.

Domskäl

Bakgrunden till tvisten i målet är i korthet följande. Lidingö stad äger Elfviks gård, där det under lång tid har bedrivits konferens- och restaurangverksamhet. Under den tid som är aktuell i målet arrenderades Elfviks gård av Stockholms Företagskrogar AB (hädanefter Företagskrogar). Själva verksamheten på Elfviks gård bedrevs tidigare enligt avtal med Företagskrogar av ett annat företag, Komplett Food AB (hädanefter Komplett Food). Fr.o.m. den 7 februari 1999 är det i stället LNB som enligt avtal med Företagskrogar bedriver verksamheten på Elfviks gård.

Tvisten i målet gäller frågan om det har skett en övergång av rörelse enligt 6 b § anställningsskyddslagen mellan Komplett Food och LNB och om LNB genom att inte anställa J.F. har gjort sig skyldigt till ett avskedande utan laga grund.

Beträffande de faktiska förhållandena kan tilläggas att parterna vid tingsrätten var eniga om att avtalen mellan Företagskrogar och Komplett Food avsåg arrende av Elfviks gård. LNB har emellertid i Arbetsdomstolen gjort gällande att avtalen utgjorde uppdragsavtal, dvs. som domstolen uppfattat saken att såväl Komplett Food som LNB har bedrivit restaurangverksamheten i egenskap av entreprenör. J.F. har på sin sida vidhållit att avtalen avsåg arrende. Bevisning rörande innebörden av avtalsförhållandena som LNB har åberopat först i Arbetsdomstolen har avvisats av domstolen med stöd av 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken. Domstolen utgår i denna del från vad som i tingsrättens dom har angetts som ostridigt, dvs. att det har varit fråga om ett arrende av Elfviks gård. Frågeställningen torde för övrigt sakna betydelse för bedömningen av tvistefrågan i målet.

Har en övergång av verksamhet ägt rum?

Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår enligt 6 b § första stycket anställningsskyddslagen också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nye arbetsgivaren. Av paragrafens fjärde stycke framgår att arbetstagaren kan motsätta sig att anställningsförhållandet går över till förvärvaren.

Bestämmelserna i 6 b § anställningsskyddslagen har införts för att genomföra de krav som uppställs i EG-direktivet av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter (77/187/EEG), det s.k. överlåtelsedirektivet. Av direktivets ingress framgår att bestämmelserna syftar till att skapa ett skydd för arbetstagarna vid byte av arbetsgivare särskilt för att säkerställa att deras rättigheter skyddas.

Bestämmelsen i 6 b § anställningsskyddslagen är avsedd att tolkas i enlighet med direktivet och den tolkning av detta som EG-domstolen har gjort i sina avgöranden. I EG-domstolens numera relativt omfattande praxis på området märks bl.a. det s.k. Spijkers-målet (nr 24/85, [1986] ECR s. 1119), av vilket framgår att det vid bedömningen huruvida en övergång av verksamhet har ägt rum är avgörande om verksamheten vid övergången har bevarat sin identitet. Den fråga som skall ställas är om det som har övergått kan beskrivas som en bestående ekonomisk enhet eller, för att använda engelsk terminologi, om det som övertagits utgör en "going concern". I enlighet med EG-domstolens praxis skall detta avgöras efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter vid övergången. Vid denna bedömning får enligt EG-domstolen följande sju kriterier särskild betydelse, nämligen

- arten av företag eller verksamhet,

- frågan om företagets materiella tillgångar, såsom byggnader och lösöre, har överförts eller inte,

- värdet av överförda immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten,

- om majoriteten av de anställda har tagits över av den nya arbetsgivaren eller inte,

- om kunderna tagits över eller inte,

- graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen, samt

- i förekommande fall den tidsperiod under vilken verksamheten har legat nere.

Som tingsrätten har anfört har parterna i målet inte gett uttryck för någon annan uppfattning än att det i direktivets mening har skett en lagenlig överlåtelse mellan Komplett Food och LNB. Parternas meningsskiljaktighet gäller uteslutande frågan om övergången har avsett en verksamhet som har bevarat sin identitet enligt de kriterier som angetts i det föregående. Domstolen bedömer denna fråga på följande sätt.

Såvitt gäller personalen kan konstateras att den ende anställde som faktiskt har kommit att få anställning hos LNB är P.H., låt vara att detta skedde först i maj 1999. Utredningen ger mot den bakgrunden inte stöd för att en majoritet av de anställda har tagits över av LNB i samband med tillträdet av Elfviks gård. Det kan i anslutning härtill framhållas att omständigheterna vid viss typ av verksamhet, inte minst inom konferens- och restaurangbranschen, kan vara sådana att frågan huruvida personalen övertagits eller inte bör tillmätas en betydande vikt vid bedömande av en rörelses identitet. LNB har emellertid inte lämnat några upplysningar som föranleder slutsatsen att omständigheterna har varit sådana i detta fall.

Det kan enligt domstolens mening inte anses att kunder i bokstavlig mening har tagits över av LNB, eftersom kundregistret ostridigt inte lämnades kvar av Komplett Food i samband med att detta företag lämnade Elfviks gård. En annan sak är att det kan hållas för visst att Elfviks gård hade en viss fast kundkrets som efterfrågade dess tjänster inom konferens- och restaurangverksamheten. Till den saken återkommer domstolen strax.

Det står enligt domstolens mening klart att Komplett Food och LNB har bedrivit samma art av verksamhet, alltså konferens- och restaurangverksamhet. Parterna har uttryckt skilda meningar i frågan i vilken mån LNB har genomfört förändringar i denna verksamhet. Arbetsdomstolen kommer i den delen till samma slutsats som tingsrätten, nämligen att det inte har visats föreligga några mer väsentliga skillnader mellan verksamheten före och efter övergången. Denna omständighet är enligt Arbetsdomstolens mening av särskild vikt för bedömningen av en rörelses identitet vid sådan verksamhet som det här är fråga om, alltså konferens- och restaurangverksamhet.

Av utredningen framgår att verksamheten efter årsskiftet 1998/1999 låg nere under ett par månader på grund av reparationsarbeten m.m. innan LNB tillträdde Elfviks gård. Enligt domstolens mening får avbrottet ses som ganska normalt i en situation av det aktuella slaget. Att verksamheten under en kortare tid låg nere hade alltså en naturlig förklaring som inte kan anses tala mot att verksamheten behöll sin identitet vid övergången.

Som har anförts i det föregående kan det hållas för visst att Elfviks gård hade en viss fast kundkrets som efterfrågade dess tjänster inom konferens- och restaurangverksamheten. Elfviks gård hade med andra ord en inarbetad position på marknaden för konferens- och restaurangverksamhet, vilken måste anses representera ett immateriellt värde i form av goodwill. Någon direkt överlåtelse mellan Komplett Food och LNB var det inte fråga om såvitt gäller detta goodwill-värde, men någon sådan överlåtelse kan inte krävas (jfr Arbetsdomstolens dom 1998 nr 144). Det avgörande är att värdet avseende goodwill faktiskt har övergått till den nye förvärvaren av verksamheten, alltså LNB.

Beträffande frågan om materiella tillgångar har övertagits eller inte bör först framhållas att detta kriterium inte kan antas ta sikte enbart på fall där den nye innehavaren av en verksamhet har förvärvat äganderätten till materiella tillgångar genom en formlig överlåtelse med den föregående innehavaren. Kriteriet måste antas ta sikte även på andra fall då materiella tillgångar förs över till den nya innehavaren av verksamheten. Det finns i detta sammanhang anledning att peka på den diskussion som förekom i samband med att EG-direktivet införlivades med svensk rätt. Enligt lagrådsremissen skulle de nya reglerna gälla "vid överlåtelse av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan". Lagrådet invände att det inte var lämpligt att använda ordet "överlåtelse" när man skall fånga in också situationer där det inte finns något rättsligt samband mellan den gamla och den nya arbetsgivaren. Begreppet överlåtelse betecknade enligt lagrådet just överföringar där det finns ett rättsligt samband mellan kontrahenterna och används också i lagstiftningssammanhang med den innebörden, t.ex. i fråga om köp och gåva. Lagrådet föreslog därför att termen överlåtelse skulle ersättas med "övergång". Detta stämde enligt lagrådet också bättre överens med språkbruket i direktivet (engelska "transfer"; tyska "übergang"). I den av riksdagen godkända propositionen godtogs lagrådets förslag i denna del (se prop. 1994/95:102 s. 41, 80 och 129).

Det finns i detta sammanhang även anledning att peka på det motsvarande ordvalet i den ovannämnda Spijkersdomen, där det anges att man skall beakta huruvida företagets materiella tillgångar, såsom byggnader och lösöre, har "överförts" eller inte. Det ifrågavarande kriteriet synes enligt Arbetsdomstolens mening i princip ta sikte på samtliga fall där verksamheten faktiskt bedrivs med samma materiella tillgångar som förut. Ett exempel på detta är att nyttjanderätt till fast eller lös egendom av betydelse för verksamheten förs över till den nye innehavaren (jfr Arbetsdomstolens dom 1998 nr 144).

I det föreliggande fallet konstateras att fastigheten Elfviks gård är av central betydelse för verksamheten, oavsett vem som bedriver denna. Av utredningen framgår att Komplett Food resp. LNB enligt avtal med Företagskrogar har disponerat inte bara fastigheten utan även den särskilda inredning med lös egendom som har varit avsedd för konferens- och restaurangverksamheten. Det anförda innebär att materiella tillgångar av stor betydelse för verksamheten har övertagits av LNB.

Sammanfattningsvis kan konstateras att LNB inte har övertagit någon personal och i formell mening inte heller några kunder, men att övriga omständigheter talar för det har varit fråga om övergång av en verksamhet som har bevarat sin identitet. Det är fråga om samma art av verksamhet som tidigare, och denna verksamhet bedrivs på väsentligen samma sätt som tidigare. Materiella tillgångar av stor betydelse har överförts till LNB, och så har även skett med verksamhetens goodwill-värde. Verksamheten låg nere endast under en kortare tid. Enligt Arbetsdomstolens mening talar övervägande skäl för att det i detta fall har varit fråga om en sådan övergång av verksamhet som avses i 6 b § anställningsskyddslagen.

Ekonomiskt och allmänt skadestånd

Med det ställningstagande som domstolen nu har gjort är det inte tvistigt mellan parterna att LNB genom att avvisa J.F. har gjort sig skyldigt till ett avskedande utan laga grund. Det betyder att bolaget har ådragit sig skadeståndsansvar gentemot J.F.

J.F. har yrkat ett ekonomiskt skadestånd som har beräknats på grundval av en månadslön om 22 500 kr. LNB har riktat två invändningar mot yrkandena om ekonomiskt skadestånd.

För det första har LNB anfört att bolaget inte vitsordar att månadslönen har uppgått till det av J.F. angivna beloppet. Bolaget har därvid hänvisat till en kreditupplysning avseende J.F. vilken utvisar att han under åren 1997 och 1998 hade en sammanlagd inkomst på 186 100 resp. 167 700 kr. J.F. har bekräftat dessa siffror men har förklarat att han utöver den öppet redovisade inkomsten hade ytterligare lön från Komplett Food i form av kontant ersättning och olika naturaersättningar. J.F. har emellertid inte åberopat någon bevisning om detta utöver de ganska obestämda uppgifter han själv lämnat under sanningsförsäkran inför Arbetsdomstolen. Domstolen finner att J.F. inte har styrkt sitt skadeståndsanspråk i vidare mån än detta kan anses vitsordat av LNB. Hans ekonomiska skadestånd skall därför beräknas på grundval av en månadslön om 13 975 kr. Det betyder att varje yrkat månadsbelopp skall minskas med (22 500 ./. 13 975=) 8 525 kr. Det sammanlagda ersättningsbeloppet avseende lön blir därmed 62 826 kr. En motsvarande minskning skall göras beträffande skadeståndet avseende semesterersättningen.

För det andra har LNB menat att ett ekonomiskt skadestånd till J.F. skall minskas med vissa belopp som denne uppburit som arbetslöshetsersättning. Sådan ersättning är J.F. emellertid i princip skyldig att återbetala för den händelse han uppbär ersättning från arbetsgivare avseende samma tid. Den arbetslöshetsersättning som J.F. erhållit skall därför inte avräknas från det ekonomiska skadeståndet (jfr Arbetsdomstolens dom 1974 nr 43).

Vid bestämmande av det allmänna skadeståndet bör beaktas att det måste anses ha varit svårt för LNB att bedöma frågan om J.F:s anställning övergick i samband med att LNB fortsatte verksamheten på Elfviks gård. Arbetsdomstolen bestämmer det allmänna skadeståndet till 30 000 kr.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Med denna utgång får bolaget betraktas som förlorande part och därmed vara skyldigt att ersätta motsidans rättegångskostnader.

Den av T.Ö. yrkade ersättningen enligt rättshjälpslagen är enligt domstolens mening skälig.

Domslut

1. Med ändring av tingsrättens domslut, punkten 1, förpliktar Arbetsdomstolen LNB Catering & Service Aktiebolag att till J.F. utge

a) ekonomiskt skadestånd för tiden den 2 januari - den 30 juni 1999 avseende utebliven lön med sextiotvåtusenåttahundratjugosex (62 826) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen på 1 831 kr för januari, på 13 975 kr för februari, på 13 235 kr för mars, på 13 975 kr för april, på 12 495 kr för maj och på 7 315 kr för juni; från den 25 i respektive kalendermånad; allt till dess betalning sker.

b) ekonomiskt skadestånd för tiden den 2 januari - den 30 juni 1999 avseende utebliven semesterersättning med sjutusenfemhundratrettionio (7 539) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 30 juli 1999 till dess betalning sker.

c) allmänt skadestånd med trettiotusen (30 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 23 september 1999 till dess betalning sker.

2. Med ändring av tingsrättens domslut, punkten 2, förpliktar Arbetsdomstolen LNB Catering & Service Aktiebolag att betala kostnaderna för J.F:s rättshjälp vid tingsrätten med fyrtioentusenåttahundrafyrtiofem (41 845) kr enligt den närmare fördelning mellan staten och J.F. som rättshjälpsmyndigheten bestämmer.

3. Arbetsdomstolen fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen åt T.Ö. för det biträde han lämnat J.F. i Arbetsdomstolen med trettioentusentvåhundrasextioåtta (31 268) kr, varav 30 193 kr för arbete och 1 075 kr för tidsspillan.

4. Arbetsdomstolen förpliktar LNB Catering & Service Aktiebolag att betala kostnaderna för J.F:s rättshjälp i Arbetsdomstolen med trettioentusentvåhundrasextioåtta (31 268) kr enligt den närmare fördelning mellan staten och J.F. som rättshjälpsmyndigheten bestämmer.

Dom 2002-05-15, målnummer B-136-2000

Ledamöter: Michaël Koch, Marianne Jenryd, Karin Isacsson, Anders Sandgren, Anders Hagman, Anders Tiderman och Lars E. Rabenius. Enhälligt.

Sekreterare: Katarina Berglund Siegbahn

BILAGA

Tingsrättens dom (ledamöter: Birgit Råberg, Gunnar Jacobsson och Hans Blyme)

Yrkanden m.m.

LNB Catering & Service Aktiebolag (LNB) övertog i början av 1999 i egenskap av arrendator hos Stockholms Företagskrogar AB (Företagskrogar) den restaurangverksamhet som tidigare hade bedrivits på Elviks Gård av Komplett Food AB (Komplett Food). Den i Komplett Food anställde restaurangchefen J.F. erhöll inte någon anställning i LNB i samband med övergången. I målet görs gällande att en övergång av verksamhet har skett enligt 6 b § anställningsskyddslagen och att LNB genom att inte anställa J.F. har gjort sig skyldig till ett avskedande som saknar laglig grund.

J.F. har yrkat att bolaget till honom skall utge ekonomiskt skadestånd för tiden den 2 januari - den 30 juni 1999 avseende utebliven lön med 113 976 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 25 i respektive kalendermånad, på 10 356 kr för januari månad, på 22 500 kr för februari månad, på 21 760 kr för mars månad, på 22 500 kr för april månad, på 21 020 kr för maj månad samt 15 840 kr för juni månad allt till dess betalning sker. Vidare har yrkats ersättning för ekonomiskt skadestånd för samma tidsperiod avseende utebliven semesterersättning med 13 677 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 30 juli 1999. Slutligen har yrkats att bolaget skall utge ersättning för allmänt skadestånd med 100 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 23 september 1999.

J.F. har som grund för käromålet anfört att det i allt väsentligt förelegat identitet mellan den verksamhet som Komplett Food bedrev och den verksamhet som LNB kom att bedriva. Vid sådana förhållanden hade det enligt 6 b § anställningsskyddslagen ålegat LNB att anställa J.F. och bolagets vägran att göra så är att likställa med ett avskedande.

LNB har bestritt käromålet. Som skäligt belopp i och för sig har vitsordats 30 000 kr avseende det ekonomiska skadeståndet samt 5 000 kr avseende allmänt skadestånd.

LNB har som grund för bestridandet anfört att det inte förelegat någon identitet mellan verksamheterna och att en övergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen således inte ägt rum. När det gäller J.F:s månadslön framgår av en gjord kreditupplysning avseende J.F:s inkomstförhållanden för inkomståret 1998 att hans inkomst av tjänst uppgick till 167 706 kr, varför den uppgivna månadsinkomsten om 22 500 kr inte kan vitsordas.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnaderna i målet.

Sakframställningar

J.F. har till utvecklande av talan anfört följande. Elviks Gård ägs av Lidingö kommun. På Elviks Gård har bedrivits restaurangrörelse med olika arrendatorer sedan 1987. J.F. blev anställd första gången 1992 och vid varje arrendebyte under 1990-talet följde J.F. med till den nye arrendatorn. I början av 1999 tog LNB över arrendeförhållandet efter Komplett Food. Hos Komplett Food fanns två fast anställda, J.F. som var restaurangchef och P.H. som var kypare. Bolagets delägare M.B. arbetade som kock. I övrigt fanns det extrapersonal som var anställd på timbasis. Endast P.H. fick anställning i LNB efter övergången. Verksamheten på Elviks Gård bestod under den aktuella tiden av tre komponenter. Det var fråga om dels konferensverksamhet vardagar måndag till fredag, dels festvåningsverksamhet under veckosluten, dels lunchservering för allmänheten. När det gäller lunchserveringen utgjorde den endast en mindre del av verksamheten.

Komplett Food arrenderade Elviks gård av Företagskrogar. Med anledning av en schism dem emellan sade Komplett Food upp arrendekontraktet till upphörande den 31 december 1998. Uppsägningen ledde till att Företagskrogar sökte en ny intressent för Elviks Gård. Man kom då i kontakt med LNB och vid ett möte i oktober 1998 besökte bolagets företrädare L.K. och bolagets blivande chef U.J. restaurangen och träffade personalen. Vid detta tillfälle lovade L.K. att man skulle ta över personalen och att verksamheten skulle drivas vidare. Någon gång under december månad besökte L.K. ånyo restaurangen. Vid detta tillfälle uppstod ett gräl mellan L.K. och J.F. där L.K. förklarade att J.F. fortsättningsvis inte kunde räkna med att få behålla den lön som han hittills haft. Under december 1998 blev det en tvist mellan Komplett Food och Företagskrogar om ett antal förskottsbetalningar som Komplett Food erhållit för restaurangbokningar under första halvåret 1999. När det gäller lokalen och dess fasta utrustning ägdes den av Lidingö kommun. Komplett Food hade därutöver gjort vissa ytterligare inköp så när parterna inte kunde enas i tvisten tog Komplett Food i samband med att arrendet upphörde med sig de inventarier de hade köpt in samt viss ytterligare rekvisita. Dessa inventarier kom senare att ersättas av Företagskrogar.

Under tiden den 18 december 1998 - den 17 januari 1999 var J.F. sjukskriven. Under januari månad fick J.F. besked om att hans anställning hade upphört och att han inte längre var anställd. Han tog kontakt med sin fackliga organisation Handelsanställdas förbund och tvisteförhandlingar ägde rum. Under första halvåret var J.F. arbetslös bortsett från ett antal arbetsdagar då han gjorde några tillfälliga inhopp på en annan restaurang vid namn Druvan. Hans ekonomiska skadestånd har avräknats i enlighet härmed.

Enligt den praxis som vuxit fram i EG-domstolen och Arbetsdomstolen skall frågan huruvida verksamheten bevarat sin identitet vid övergången avgöras efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Vid denna bedömning brukar sju kritierier få särskild betydelse. Det första gäller arten av företag eller verksamhet. I detta fall är det fråga om samma slags verksamhet som tidigare, nämligen restaurang- och konferensverksamhet. När det gäller byggnaden och lösöre tillhandahåller Företagskrogar en komplett konferensanläggning och samtliga materiella tillgångar har således överlåtits till LNB. Detta kriterium passar i och för sig dåligt just vid arrendebyte. Hos Elviks Gård finns en upparbetad kundkrets som varit till nytta för LNB, varför ett betydande goodwillvärde funnits vid överlåtelsetidpunkten. När det gäller kriteriet huruvida en majoritet av de anställda tagits över eller inte togs en av de två fast anställda över av LNB, dvs. 50 procent av de anställda. Flera av Komplett Foods stamkunder togs över av LNB, bland annat Lidingö kommun. När det gäller graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen har en mindre förändring ägt rum i det att lunchverksamheten för allmänheten har upphört. Den omständigheten att verksamheten efter årsskiftet kom att ligga nere en kort tid på grund av reparationer och att LNB i praktiken kom att tillträda som arrendator först den 7 februari 1999 saknar betydelse för frågan om övergång skett. För att Företagskrogar skulle kunna genomföra vissa förskottsbetalda bokningar anlitades under denna tid LNB i dess egenskap av cateringbolag. Vidare saknar den omständighet att verksamheten eventuellt kom att överlåtas på nytt någon gång under april/maj månad betydelse för det framställda skadeståndsyrkandet. Hade J.F. rätteligen tagits över av LNB vid övergången från Komplett Food skulle han också ha tagits över av den nye arrendatorn vid övergången i april/maj 1999.

LNB har till utveckling av talan anfört följande. Komplett Food arrenderade Elviks Gård fr.o.m. oktober 1996. Arrendeavtalet sades upp till årsskiftet 1998/99 och Företagskrogar tog kontakt med LNB och dess företrädare L.K. L.K. besökte Elviks Gård den 2 december 1998. Det är inte riktigt att L.K. skulle ha förklarat att personalen skulle tas över eller att J.F:s lön skulle ha diskuterats. Vid denna tidpunkt var det långt ifrån klart att LNB skulle ta över verksamheten. Detta styrks bland annat av ett brev den 27 december 1998 till Företagskrogar där L.K. förklarade att LNB inte längre var intresserad av att ta över verksamheten eftersom Komplett Food avsåg att ta med sig diverse utrustning från gården och att Företagskrogar i så fall måste göra ett antal nyinvesteringar.

Den 1 januari 1999 gick Företagskrogar själv in och drev verksamheten under en tid för att svara för bröllop och andra arrangemang som fanns inbokade under januari och februari månad. Den 7 februari 1999 kom LNB in i bilden och tecknade arrendeavtal med Företagskrogar. Vid denna tidpunkt fanns det ingen personal att ta över eftersom Komplett Foods verksamhet hade upphört. LNB anställde helt ny personal och verksamheten kom att ändra inriktning, bland annat upphörde lunchserveringen till allmänheten. P.H. anställdes som servitör. När LNB tillträdde verksamheten hade Komplett Food plundrat Elviks Gård på ett antal inventarier. Företagskrogar fick mot denna bakgrund göra ett stort antal nyinvesteringar bland annat nytt porslin, nya dukar, glas, porslin, servetter, bestick, kaffemaskiner m.m. LNB bedrev verksamhet fram till månadsskiftet april/maj då verksamheten övergick till en ny arrendator i vilket bolag LNB var delägare.

När det gäller de sju kriterier som brukar vara avgörande vid bedömningen huruvida identitet föreligger före och efter en överlåtelse har redan nämnts att verksamheten kom att ändra karaktär. Några materiella eller immateriella tillgångar har ej övertagits. Varulager och kundregistret saknades och såvitt gäller ett antal förskottsbetalda bokningar behöll Komplett Food förskottsbetalningarna för egen del. LNB har inte övertagit majoriteten av de anställda. P.H. fick visserligen så småningom anställning som servitör på timbasis men inga andra anställda gick över till LNB. Efter det att Komplett Food avträtt arrendet den 1 januari 1999 låg verksamheten i stort sett nere ett längre tag på grund av att reparationer utfördes och den verksamhet som pågick, främst genomförandet av före årsskiftet gjorde bokningar, svarade Företagskrogar för.

DOMSKÄL

J.F. och bolagets ställföreträdare L.K. har på egen begäran hörts under sanningsförsäkran. Vidare har på J.F:s begäran vittnesförhör ägt rum med M.B. och P.H. På bolagets begäran har vittnesförhör ägt rum med W.S. LNB har vidare som skriftlig bevisning åberopat en kreditupplysningshandling avseende J.F:s inkomstförhållanden inkomståren 1997 och 1998.

J.F. har uppgett bland annat följande. Han har under många år varit verksam i restaurangbranschen. Den 1 juli 1992 tillträdde han sin första anställning på Elviks Gård. Fram till den 1 januari 1999 var han med om att det byttes arrendator vid tre tillfällen och varje gång erhöll han en ny anställning. Någon gång 1996/97 övertog Komplett Food arrendet att driva Elviks Gård. Han var anställd som restaurangchef hos Komplett Food. Hans arbete var självständigt och han betalade även räkningar och utbetalade löner. Förutom han själv fanns det en till som var fast anställd, nämligen P.H. J.F:s lön uppgick till ca 22 500 kr inkl. mobiltelefon. Eftersom det var låg beläggning under vissa tider av året hände det att han vissa månader fick betalt i form av bensin och matkuponger. Han beräknar dock att det samlade värdet av hans inkomster uppgick till ca 22 500 kr/mån. Den verksamhet som Komplett Food bedrev var till 80 procent konferens- och festvåningsverksamhet och ca 20 procent vanlig restaurangverksamhet samt helgmiddagar. Elviks Gård hade under hela 90-talet ett stort antal fasta kunder hemmahörande huvudsakligen på Lidingö och Östermalm. Under 1998 uppstod slitningar mellan Företagskrogar och Komplett Food och arrendet sades upp till den 31 december 1998. Någon gång under hösten troligen i oktober presenterades han för L.K. och U.J. Han visade dem runt bland lokalerna och visade också L.K. Komplett Foods bokningssystem som var upplagd på data och där varje kunde hade ett bokningsnummer.

Nästa gång han träffade L.K. var i december 1998. Han frågade då L.K. vad som skulle hända efter det att LNB tagit över verksamheten. L.K. förklarade att han inte kunde räkna med att få behålla den lön han då hade hos Komplett Food. Därefter var han sjukskriven och han vet inte vad som hände senare i december. Under januari månad fick han höra att hans anställning hade upphört. Han ringde till Elviks Gård och fick prata med U.J. som hänvisade honom tillbaka till Företagskrogar. När han vände sig till Företagskrogar blev han ombedd att kontakta Elviks Gård för besked. Han kontaktade då Handelsanställdas Förbund och tvisteförhandlingar ägde rum. HTF ville dock inte driva hans sak vidare eftersom de förklarade att de driver en sak till domstol endast om de är 110 procent säker på att vinna framgång med en sådan talan. Sedan den 30 juni 1999 har han en fast anställning vid Ulriksdals värdshus.

L.K. har uppgett bland annat följande. I oktober 1998 åkte han ut till Elviks Gård för att titta på lokalerna inför ett eventuellt övertagande av arrendet. Även den 2 december 1998 besökte han Elviks Gård, denna gång tillsammans med U.J. J.F. var närvarande vid detta besök. Någon diskussion om löner ägde inte rum vid detta tillfället eftersom ingenting var bestämt. Någon gång under november månad hade dock J.F. ringt till honom och undrat om han skulle säga upp abonnemanget på mobiltelefonen. Han hade då sagt till J.F. att denne fick bestämma själv i denna fråga. Under hösten uppstod en tvist mellan Komplett Food och Företagskrogar. Det hela fick LNB att tillsvidare dra sig ur det hela. Det visade sig att vid årsskiftet hade Komplett Food i princip tömt hela gården på all dess lösa utrustning inklusive inventarier. När det gäller den fasta köksutrustningen ägdes den av Lidingö kommun medan det var Företagskrogars sak att tillhandahålla lösöret. Komplett Food hade tagit med sig förutom kundregistret även köksredskap, bestick, glas, dukar, porslin, kläder, handdukar m.m. Flertalet av maskinerna var trasiga. Det hela slutade med att Företagskrogar stängde verksamheten för ombyggnad under januari månad och reparerade stora delar av maskinparken. När det gäller de bokningar under januari och början av februari där förskottsbetalningar skett blev LNB ombedda av Företagskrogar att ställa upp och genomföra dessa arrangemang, vilket bolaget också gjorde på cateringuppdrag. Vid dessa tillfällen anlitade Företagskrogar också P.H. som var den som kände till alla rutiner. U.J. blev ombedd av Företagskrogar att sköta telefonen på Elviks Gård för att kunna ta emot bokningar. Hennes lön ansvarade dock LNB för . LNB svarade inte för städning och diskning under januari månad. Först den 7 februari 1999 tog LNB över arrendet men någon större verksamhet var det inte fråga om under tiden februari t.o.m. april månad. LNB fick börja om på nytt. Visserligen övertog LNB ett antal stamkunder exempelvis Lidingö kommun, men bolaget fick också ett antal avbokningar varvid kunderna antydde att det var J.F:s uppträdande som fått dem att avboka beställningarna. Någon goodwill kan man inte säga att LNB övertog; snarare "badwill". LNB gjorde ett antal nyrekryteringar. J.A. anställdes som kökschef, C.L. som kallskänka och U.J. blev driftsansvarig. När behov förelåg tog bolaget in P.H. på timanställning. Verksamheten ändrade även karaktär i det att det övergick till ren beställningsverksamhet. Öppethållandet för allmänheten på vardagar upphörde. Det kunde dock hända att det i samband med konferenser var möjligt att i mån av plats få något att äta för en utomstående.

M.B. har uppgett i huvudsak följande. Han kom till Sverige 1974 och har varit verksam i restaurangbranschen sedan dess. Han och M.H. tog hösten 1996 över driften av Elviks Gård. De drev verksamheten under namnet Komplett Food. Från och med juni 1998 startade han också en annan restaurang vid namn Druvan. Druvan bedrevs dock i annan regi än Komplett Food. Verksamheten på Elviks Gård bestod till nittio procent av konferens- och festvåningsverksamhet och tio procent vanlig restaurangverksamhet. Enligt arrendekontraktet var de tvungna att ha öppet alla dagar i veckan. Sommaren 1998 sade de upp kontraktet med Företagskrogar på grund av att de inte var överens om vissa saker. Vid ett par tillfällen under hösten 1998 besökte L.K. gården. Vid ett tillfälle i oktober pratade L.K. med J.F. om vad denne skulle göra i framtiden. Han minns inte idag vad som sades. En annan gång hörde han L.K. säga till J.F. att såväl P.H. som J.F. skulle få fortsätta. Vid ytterligare ett tillfälle i december uppstod en diskussion mellan L.K. och J.F. angående mobiltelefonen som J.F. inte skulle få behålla.

När Komplett Food avflyttade från Elviks Gård tog bolaget med sig alla de inventarier som de självt hade köpt såsom vin, mat, dryck, tallrikar, viss konferensutrustning medan sådant som tillhörde Företagskrogar såsom bord, stolar, köksutrustning m.m. lämnades kvar. Bolaget tog även med sig datorerna samt kundregistret liksom ett kylskåp som bolaget inte hade köpt. I gengäld lämnades ett kylaggregat kvar. När det gällde vårens bokningar hade förskottsbetalningar skett i flera fall. Det var fråga om 12 förskottsbetalningar á 5 000 kr. Eftersom bolaget hade fordringar gentemot Företagskrogar beslöt bolaget att behålla dessa förskottsbetalningar.

J.F. var anställd som restaurangchef. Han arbetade även som hovmästare och skötte bokningarna. Han kommer inte ihåg exakt vilken lön som J.F. hade men det var ca 20 000 kr. När det var låg beläggning på vintern arbetade J.F. deltid. Under våren 1999 hände det att J.F. fick arbete på restaurang Druvan vid ett par tillfällen.

P.H. har uppgett följande. Han arbetade som hovmästare och kypare på Elviks Gård från 1996. Hösten 1998 sades det dåvarande arrendeavtalet upp. Under november månad presenterade sig L.K. och U.J. som intressenter att ta över arrendet. J.F. tog vid detta tillfälle med L.K. upp frågan om det skulle bli några återanställningar. Han minns dock inte vilket svar som gavs. Hans anställning hos Komplett Food upphörde vid årsskiftet. Den 1 januari 1999 ringde W.S. från Företagskrogar till honom och frågade om han som timanställd kunde vara behjälplig vid ett bröllop som var bokat till den 2 januari 1999. Han hjälpte till vid detta tillfälle samt ytterligare ett par tillfällen under januari månad. Därefter stängdes gården för renovering. Under februari var det ytterligare ett par arrangemang som han hjälpte till med samtidigt som viss renovering pågick. Detsamma gällde för mars månad. Antalet arrangemang var då något flera. Först den 1 maj 1999 erhöll han anställning hos LNB och hans första lön med LNB som arbetsgivare betalades ut den 10 juni 1999. Dessförinnan hade hans lön betalats av Företagskrogar. För hans egen del var arbetsuppgifterna likadana före som efter överlåtelsen. I motsats till tidigare var det emellertid bara öppet under dagtid när det fanns beställningar. I samband med konferenser kunde det hända att allmänheten fick tillträde. Komplett Food tog med sig ett antal föremål när arrendet upphörde vid årsskiftet. Porslin saknades, liksom dukar, servetter, glas m.m. Vid något tillfälle uppmanade J.F. honom att sjukskriva sig för det fall att det inte skulle bli några återanställningar.

W.S. har uppgett bland annat följande. Företagskrogar är huvudarrendator för Elviks Gård och har drivit stället sedan 1991. Företagskrogar driver även ett trettiotal ytterligare restauranger. Fastighetsägare för Elviks Gård är Lidingö stad. Under 1998 sade dåvarande arrendatorn Komplett Food upp avtalet till upphörande den 31 december 1998. Komplett Food hade dessförinnan inte fullgjort sina skyldigheter enligt avtalet. Bland annat slutade bolaget att betala hyra och arrende i maj 1998. Mot den bakgrunden beslöt Företagskrogar att Elviks Gård skulle säljas. Bolaget hade två intressenter men under november/december sprack affären. Under tiden hade Företagskrogar kontakter med andra intressenter bland annat LNB eftersom verksamheten inte fick upphöra för det fall försäljningen inte skulle bli av. Tanken var att LNB skulle ta över arrendet. Den 27 december 1998 förklarade dock LNB att bolaget drog sig ur det hela på grund av de katastrofala förhållanden som rådde på Elviks Gård. Den 31 december gjorde Företagskrogar en inventering och kunde konstatera att Komplett Food hade tagit med sig en mängd inventarier tillhörande Företagskrogar. Bland annat saknades datorer, kundregister, varulager, vinflaskor, linnen, stolar samt vissa maskiner. Företagskrogar har ännu inte tills dags datum fått tillbaka dessa föremål och det pågår för närvarande två parallella rättegångar. Företagskrogar har krav på Komplett Food uppgående till 493 000 kr. När det gäller beställningar avseende januari och februari månad fick Företagskrogar anlita cateringföretag för att arrangemangen skulle kunna genomföras. Även P.H. kontaktades och hjälpte till. Under januari månad fanns U.J. på plats för att ta emot bokningar. Företagskrogar anlitade städföretag under januari månad. Företagskrogar kompletterade de inventarier som saknades och utförde ett antal reparationer. Gården var i princip stängd ett par månader för renovering. När rörelsen var funktionsduglig igen övertog LNB arrendet. Han har för sig att det var senare än den 7 februari 1999. P.H. fick sin lön från Företagskrogar åtminstone under februari och mars månader.

Tingsrättens bedömning

Tvisten mellan parterna gäller om den verksamhet som bedrivits av Komplett Food övergått till LNB i den mening som avses i 6 b § anställningsskyddslagen och om J.F:s anställning hos Komplett Food av detta skäl gått över till LNB.

Vid en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår enligt 6 b § anställningsskyddslagen också de rättigheter och skyldigheter på grund av anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nye arbetsgivaren. Bestämmelsen är avsedd att tolkas i enlighet med EG-direktivet av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarnas rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamhet eller del av verksamheter, det s.k. överlåtelsedirektivet samt de tolkningsbesked som EG-domstolen har gett i sina domar. I överlåtelsedirektivets första artikel anges att direktivet blir tillämpligt om det skett en "lagenlig överlåtelse" och denna avsett "ett företag, en verksamhet eller en del av verksamhet".

När det gäller frågan om en "lagenlig överlåtelse" skett kan konstateras att den omständigheten att det, som i detta fall, inte föreligger ett direkt rättsligt samband mellan den som först driver verksamheten och den som tar över den enligt EG-domstolens praxis inte utesluter att direktivet kan vara tillämpligt. Direktivet kan exempelvis vara tillämpligt i ett fall när ett företag lägger ut ett arbete på entreprenad för vilket man tidigare anlitat en annan entreprenör. Av EG-domstolens praxis följer också att en "lagenlig överlåtelse" kan ske i två steg, som exempelvis då den verksamhet som har drivits av en entreprenör tas tillbaka av den som givit uppdraget och sedan övergår från denne till en ny entreprenör. I detta sammanhang kan hänvisas till Daddy´s Dance Hall-domen (mål nr 324/86, 1988 ECR 739) som i den angivna situationen uppställer som en ytterligare förutsättning för direktivets tillämpning att rörelsen behåller sin identitet, som när verksamheten fortsätter utan avbrott och med samma personal som före överlåtelsen. I den s.k. Bork-domen (mål nr 101/87, 1988 ECR 3057) uttalas att ett tillfälligt upphörande av driften och frånvaron av anställd personal vid överlåtelsen utesluter inte en tillämpning av direktivet, särskilt inte när verksamheten upphört bara för en kort period.

I det föreliggande målet kan konstateras att det inte varit fråga om en överlåtelse av företag eller entreprenad utan överlåtelse av arrende. Enligt tingsrättens mening utesluter inte denna omständighet i sig att direktivet kan vara tillämpligt på överlåtelsen. Någon anledning att göra skillnad på exempelvis entreprenad och arrende föreligger inte. I målet är upplyst att Komplett Foods arrendeavtal med Företagskrogar upphörde den 1 januari 1999. I målet är vidare upplyst att ett nytt arrendeavtal träffades mellan Företagskrogar och LNB den 7 februari 1999 och att, på sätt som närmare kommer att redovisas nedan, den mindre verksamhet som faktiskt bedrevs från årsskiftet och fram till detta datum kom att bedrivas i Företagskrogars egen regi och att Företagskrogar för denna verksamhet kom att anlita LNB i dess egenskap av cateringbolag. Mot denna bakgrund kan frågan ställas om det verkligen varit fråga om en "lagenlig överlåtelse" mellan Komplett Food och Företagskrogar i den mening som avses i direktivet och 6 b § anställningsskyddslagen. Parterna i målet har emellertid inte gett uttryck för någon annan uppfattning än att det skett en lagenlig överlåtelse mellan dessa bolag och att den fråga som har överlämnats till tingsrättens bedömning gäller frågan huruvida verksamhet eller del av verksamhet har övergått. Tingsrätten finner därför inte anledning att uppehålla sig närmare vid denna fråga utan konstaterar att kravet på en lagenlig överlåtelse får anses uppfyllt i detta fall.

Den avgörande frågan i målet är således huruvida det som övergått är en verksamhet eller en del av en verksamhet. I enlighet med det synsätt som anlagts av EG-domstolen i ett flertal avgöranden blir det avgörande spörsmålet om "verksamheten vid övergången bevarat sin identitet". Man skall enligt domstolen ställa frågan om det som övergått kan beskrivas som en bestående ekonomisk enhet, enligt engelskt språkbruk en "going concern". Enligt vad Arbetsdomstolen uttalat i AD 1995 nr 163 ger en språkjämförelse av direktivets engelska, tyska och franska texter en klar antydan om att ordet verksamhet i överlåtelsedirektivets mening inte står för arbetsuppgifter, utan snarare för affärsrörelse. I enlighet med EG-domstolens praxis skall vid prövningen göras en helhetsbedömning mot bakgrund av samtliga omständigheter vid övergången. Vid denna bedömning får enligt EG-domstolen sju kriterier särskild betydelse, nämligen

1. arten av företag eller verksamhet,

2. frågan om företagets materiella tillgångar, såsom byggnader och lösöre, har överlåtits eller inte,

3. värdet av överlåtna immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten,

4. om majoriteten av de anställda har tagits över av den nya arbetsgivaren eller inte,

5. om kunderna har tagits över eller inte,

6. graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen, och

7. i förekommande fall den tidsperiod under vilken verksamheten har legat nere.

En helhetsbedömning med ledning av de nu beskrivna kriterierna skall enligt EG-domstolens praxis göras även i entreprenadsituationer. Den s.k. Süzen-domen (C-13/95) handlade om en situation där en uppdragsgivare, som hade givit städningsuppdraget avseende sina lokaler till en första företagare, sade upp det avtal han hade slutit med denne och slöt ett nytt avtal med en andra företagare för utförande av liknande uppdrag. Efter en genomgång av omständigheterna i målet uttalade domstolen att direktivet inte skall tillämpas på en sådan situation om processen inte är förenad med vare sig överlåtelse av betydande materiella eller immateriella tillgångar mellan de båda företagarna eller ett övertagande, av den nye företagaren, av en huvuddel - i förhållande av antal och kompetens - av personalstyrkan som hans föregångare avdelade för att fullgöra sitt avtal.

Enligt tingsrättens mening bör de ovan angivna kriterierna även kunna vara vägledande i en situation som den föreliggande, dvs. när det är fråga om en övergång av arrende. Naturligtvis får tyngden av de olika kriterierna anpassas till den situation som föreligger till bedömning. Av utredningen i detta mål framgår bland annat följande. När det gäller frågan om verksamhetens art och graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen har LNB framhållit att verksamheten efter övertagandet fått en annan inriktning i det att lunchserveringen till allmänheten upphörde och att LNB övergick till ren beställningsverksamhet. Av bland annat vittnesmålet med M.B. har framgått att verksamheten till ca nittio procent bestod av konferens- och festvåningsverksamhet och endast ca tio procent av sedvanlig restaurangverksamhet till allmänheten. Enligt tingsrätten kan utredningen inte visa annat än att det i huvudsak är fråga om samma slag av verksamhet som tidigare och att det inte föreligger några mer väsentliga skillnader mellan verksamheten före och efter överlåtelsen. Däremot får av utredningen anses framgå att LNB i samband med övertagandet av arrendet från Komplett Food inte övertagit några materiella tillgångar, administration eller huvuddelen av personalen. Inte heller kundregistret har övertagits. När det gäller P.H. som var den ende arbetstagaren från Komplett Food som så småningom kom att erhålla anställning i LNB har dessutom framkommit vid vittnesmålet med denne att han först i maj månad 1999 erhöll anställning i LNB och att hans lön fram till dess kom att utges av Företagskrogar. Att P.H:s lön inledningsvis kom att utges av Företagskrogar har också bekräftats av Företagskrogars företrädare W.S. När det gäller Elviks Gård med fasta inventarier ägdes den såväl före som efter överlåtelsen av Lidingö kommun. När det gäller de lösa inventarierna på Elviks Gård och som är en förutsättning för verksamhetens bedrivande utgör dessa enligt vad som framkommit Företagskrogars egendom. Enligt tingsrättens mening rör det sig inte här i något fall av egendom som överlåtits från avträdande arrendator till tillträdande arrendator utan om egendom som alltjämt ägs av huvudarrendatorn, dvs. Företagskrogar eller av Lidingö kommun. När det gäller kundregistret har M.B. uppgett att detta tog Komplett Food med sig i samband med att de avträdde arrendet.

De nu angivna omständigheterna talar starkt för att verksamheten inte kan anses ha bevarat sin identitet före och efter övertagandet. I samma riktning talar också den omständigheten att verksamheten under ett par månader efter årsskiftet kom att mer eller mindre ligga nere på grund av ett omfattande reparationsarbete och att den verksamhet som ändock bedrevs fram till den 7 februari 1999 kom att bedrivas i Företagskrogars regi och inte med LNB som arrendator.

Vid en samlad bedömning kommer tingsrätten till slutsatsen att någon övergång av verksamhet i överlåtelsedirektivets mening inte har ägt rum och därmed inte heller i anställningsskyddslagens mening. Något avskedande har således inte ägt rum och käromålet skall därför ogillas.

J.F. skall som förlorande part ersätta LNB för dess rättegångskostnader. LNB har bland annat yrkat ersättning för ombudsarvode med 39 000 kr, varav 18 000 kr avser visst arbete som C-J.R. utfört för J.F:s räkning i samband med den tvisteförhandling som under mars 1999 ägde rum med Handelsanställdas Förbund. J.F. har bestritt att utge denna kostnad och enligt tingsrätten utgör inte kostnader som uppstått med anledning av tvisteförhandling med facklig organisation sådan åtgärd för rättegångens förberedande som är ersättningsgill enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken. J.F. skall således såvitt avser ombudsarvode utge ersättning till LNB med 21 000 kr.

DOMSLUT

1. Käromålet ogillas.

2. J.F. skall ersätta LNB Catering & Service Aktiebolag dess rättegångskostnader med fyrtioentusen (41 000) kr, varav 21 000 kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen på hela beloppet från denna dag tills betalning sker.

3. Tingsrätten fastställer att ersättning enligt rättshjälpslagen skall utgå till T.Ö. med fyrtioentusenåttahundrafyrtiofem (41 845) kr, varav 40 850 kr för arbete och 995 kr för tidsspillan. Av beloppet utgör 8 369 kr mervärdesskatt.

Rättsfall från Arbetsdomstolen
Publicerat med tillstånd
av Sveriges Domstolar

Avgörandedatum:
2002-05-15

Målnummer:
B-136-2000