Högskoleförordning (1993:100)

SFS 1993:100
Fakta & Historik

Vill du se mer?
Klicka för att ta fram
Rättsnätets menyer.

Källa: Regeringskansliets
rättsdatabaser
Utfärdad:
1993-02-04

Omtryck:
SFS 1998:1003

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2011:1021

Högskoleförordning (1993:100)

Myndighet:	Utbildningsdepartementet
Rubrik:	Högskoleförordning (1993:100)
Ikraftträdande:	1993-03-01, överg.best.
Uppslagsord:	högskoleförordning

Ändring 1993:159

Text:	ändr. 8 kap 11 §, 1 p ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträdande:	1993-04-01
Rubrik:	Förordning (1993:159) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1993:952

Text:	upph. 5 kap 13 §; nuvarande 5 kap 14 § betecknas 5 kap 13 §; ändr. 3 kap. 4, 5, 11 §§, 4 kap 19, 21 §§, 5 kap 6, 7, 10 §§, 9 p av ikrafttr.- och överg.best., bil. 1, 2, 3
Ikraftträdande:	1993-07-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (1993:952) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1993:1080

Text:	ändr. 12 kap 1 §
Ikraftträdande:	1993-11-01
Rubrik:	Förordning (1993:1080) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1993:1440

Text:	ändr. bil. 1, 2, 3; nya 7 kap 19 §, rubr. närmast före 7 kap 19 §
Ikraftträdande:	1994-01-01
Rubrik:	Förordning (1993:1440) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1994:37

Text:	ändr. 8 kap 4, 8 §§, bil. 3.2
Ikraftträdande:	1994-03-01
Rubrik:	Förordning (1994:37) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1994:1101

Text:	upph. 2 kap 9 §; ändr. 2 kap 1 §, 3 kap 3 §, 4 kap 17, 22, 25 §§, 7 kap 5 §, bil. 1, 2, 3; nya 3 kap 13 §, rubr. närmast före 3 kap 13 §
Ikraftträdande:	1994-07-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 1993/94:100 (bil. 9), bet. 1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287
Rubrik:	Förordning (1994:1101) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994. 3. Den som har fullgjort en tvåårig utbildning till glasögonoptiker och under tiden den 1 januari 1994-den 1 juli 1995 har gått igenom en legitimationskurs enligt äldre bestämmelser uppnår optikerexamen. Detsamma gäller den som har gått igenom nämnda optikerutbildning enligt äldre bestämmelser och som efter den 1 januari 1995 har gått igenom kompletterande utbildning vid Karolinska institutet. Förordning (1995:337). 4. Den som har påbörjat en utbildning till tandläkare före den 1 juli 1994 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av år 1998.

Ändring 1994:1310

Text:	ändr. 3 p övergångsbest. till 1994:1101, bil. 3
Ikraftträdande:	1994-11-01
Rubrik:	Förordning (1994:1310) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1995:253

Text:	ändr. 13 kap 3 §
Ikraftträdande:	1995-04-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (1995:253) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.

Ändring 1995:337

Text:	ändr. 2 kap 1 §, 3 p övergångsbest. till 1994:1101, 33, 45 p i bil. 3
Ikraftträdande:	1995-05-01
Rubrik:	Förordning (1995:337) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1995:944

Text:	upph. 6 kap 5 §; ändr. 2 kap 2, 7 §§, 3 kap 5, 11 §§, 4 kap 2, 3, 15 §§, 5 kap 6, 7 §§, 6 kap 2, 4, 11 §§, 8 kap 9 §, 12 kap 3 §, 13 kap 1 §, bil. 3.2; nya 1 kap 9, 10, 11 §§, 4 kap 15 a §, 13 kap 5 §
Ikraftträdande:	1995-07-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 1994/95:100 (bil.9), 1994/95:164, 1994/95:165, bet. 1994/95:UbU12, 1994/95:UbU18, 1994/95:UbU17 rskr. 1994/95:354, 1994/95:405, 1994/95:386
Rubrik:	Förordning (1995:944) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995. 2. Om ett ärende om tillsättning av tjänst har väckts i tjänsteförslagsnämnd före ikraftträdandet, men ännu inte avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den hade vid ikraftträdandet.

Ändring 1995:1264

Text:	ändr. bil. 1, 2 B, 3.2
Ikraftträdande:	1996-01-01
Rubrik:	Förordning (1995:1264) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1996:568

Text:	nuvarande 1 kap 11 § betecknas 1 kap 12 §; ändr. 1 kap 3 §, 2 kap 2 §, 13 kap 2 §, bil. 1, 2, 3; ny 1 kap 11 §
Ikraftträdande:	1996-07-01
Rubrik:	Förordning (1996:568) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1996:913

Text:	ändr. bil. 3
Ikraftträdande:	1996-11-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (1996:913) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1996. 3. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 november 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2002. Den som tar examen efter den 1 januari 1998 skall dock ha förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen av barn och ungdomar/elever.

Ändring 1996:984

Text:	ändr. 2 kap 2 §, 7 kap 3, 14 §§, 8 kap; ny bil. 4
Ikraftträdande:	1996-12-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 1995/96:184, bet. 1995/96:UbU11, rskr. 1995/96:264
Rubrik:	Förordning (1996:984) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § den 1 mars 1997, och i övrigt den 1 december 1996. 3. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 skall intill utgången av år 1999 anses ha grundläggande behörighet. 4. Grundläggande behörighet skall den anses ha som - har fullföljt ett nationellt eller ett specialutformat program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1994 eller har fullföljt motsvarande utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial vuxenutbildning, - uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 och har avgångsbetyg från fyra-, tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan eller från sådan tvåårig specialkurs i gymnasieskolan som till sitt innehåll i huvudsak motsvarar minst tvåårig linje i gymnasieskolan eller har motsvarande betyg från statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller - före den 1 juli 1998 har fått ett intyg från en folkhögskola om allmän behörighet för högskolestudier. Förordning (1999:687).

Ändring 1996:1499

Text:	ändr. 1 kap 1 §, bil. 1, 2
Ikraftträdande:	1997-01-01
Förarbeten:	Jfr prop. 1996/97:1 utg.omr.16, bet. 1996/97:UbU1, rskr. 1996/97:100
Rubrik:	Förordning (1996:1499) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1997:21

Text:	ändr. 3 kap 3, 8 §§, 7 kap 5 §, 9 kap 3 §, 4 p övergångsbest. till 1996:984, bil. 3, 4
Ikraftträdande:	1997-02-01
Rubrik:	Förordning (1997:21) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1997:133

Text:	ändr. 2 p övergångsbest. till 1996:984
Ikraftträdande:	1997-05-01
Rubrik:	Förordning (1997:133) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1997:846

Text:	ändr. 7 kap 14 §
Ikraftträdande:	1998-01-01
Rubrik:	Förordning (1997:846) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1997:1123

Text:	upph. 2 kap 14 §; ändr. 2 kap 1, 4, 5, 7, 8, 10, 11 §§
Ikraftträdande:	1998-01-01
Förarbeten:	Jfr prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12
Rubrik:	Förordning (1997:1123) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1998:80

Text:	ändr. 5, 9, 10 kap, 13 kap 2 §, bil. 3
Ikraftträdande:	1998-04-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 1997/98:1 utg.omr. 16, bet. 1997/98:UbU7, rskr. 1997/98:109
Rubrik:	Förordning (1998:80) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 9 kap. 3 § den 1 januari 1999, och i övrigt den 1 april 1998. 2. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 2 och 6 §§ skall tillämpas på den som har fått en doktorandtjänst före den 1 april 1998. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 6 § skall tillämpas också vid förordnande på en doktorandtjänst som upphör före utgången av år 2003 med en doktorand som har antagits till forskarutbildning före den 1 april 1998 men inte fått en doktorandtjänst före den dagen. Förordning (2001:23). 3. Den äldre bestämmelsen i 5 kap. 9 § skall tillämpas till och med den 30 juni 1999 på den som fått en arvodestjänst som assistent före den 1 april 1998. 4. Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 § skall tillämpas på den som har fått utbildningsbidrag för första gången för tid efter den 31 december 1997. Detta gäller dock inte den som har antagits till forskautbildning före den 1 april 1998 men som först därefter får utbildningsbidrag för första gången och som den 1 april 1998 har en studietid som överstiger tre år eller vid heltidsstudier 2 år och 5 månader. Förordning (1998:160). 5. Vad som i 5 kap. 10 § sägs om medicinskt vetenskapsområde skall fram till den 1 januari 1999 i stället avse medicinsk eller odontologisk fakultet.

Ändring 1998:160

Text:	ändr. 2, 4 p övergångsbest. till 1998:80
Ikraftträdande:	1998-05-01
Rubrik:	Förordning (1998:160) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1998:1003

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 6 kap, bil. 2, rubr. närmast efter 2 kap 13 §; nuvarande 1 kap 3, 4, 5, 6 §§ betecknas 1 kap 5, 3, 6, 4 §§, nuvarande 7, 8, 9, 10, 12 kap betecknas 6, 7, 8, 9, 11 kap, nuvarande 11 kap 1-10 §§ betecknas 10 kap 1-10 §§, nuvarande 11 kap 11 § betecknas 10 kap 14 §, nuvarande 11 kap 12, 13, 14 §§ betecknas 10 kap 11, 12, 13 §§, nuvarande 13 kap 1, 2 §§ betecknas 12 kap 1, 2 §§, nuvarande 13 kap 3, 4, 5 §§ betecknas 12 kap 4, 5, 6 §§, nuvarande bil. 3, 4 betecknas bil. 2, 3, rubr. närmast före nuvarande 11 kap 3, 11 §§ sätts närmast före det nya 10 kap 9, 14 §§; ändr. 1 kap de nya 5, 6 §§, 7, 8, 9 §§, 2 kap 1, 2, 3, 6, 7, 8, 10, 12 §§, 3, 4 kap, 5 kap 4 §, det nya 6 kap 2, 3, 4, 5, 7, 9, 11 §§, det nya 7 kap 3, 9, 10, 11, 13, 17 §§, det nya 10 kap 1, 4, 5, 7, 8, 9, 14 §§, det nya 11 kap 1, 3, 4, 5, 6, 7 §§, det nya 12 kap 1, 2, 4, 5 §§, rubr. till 1 kap, rubr. närmast före 2 kap 2 §, 5 kap 3, 9, 10 §§, det nya 6 kap 12 §, det nya 8 kap 9 §, bil. 1, de nya bil. 2, 3; nya 1 kap 7 a, 13 §§, 7 kap 16 a, 16 b, 20 §§, 12 kap 3 §, rubr. närmast före 1 kap 1, 2, 5-13 §§, 7 kap 20 §, 10 kap 3 §; omtryck
Ikraftträdande:	1998-09-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12
Rubrik:	Förordning (1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 7 a, 9 och 13 §§ samt bilaga 1 den 1 september 1998, och i övrigt den 1 januari 1999. 2. Den äldre bestämmelsen i 1 kap. 3 § skall tillämpas, om ett ärende har väckts hos Justitiekanslern före den 1 januari 1999. 3. Den nya bestämmelsen i 4 kap. 11 § om befordran till professor skall gälla även den lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor. 4. En lektor som vid ikraftträdandet har ställning som biträdande professor får fortsatt ha denna ställning efter ikraftträdandet så länge anställningen som lektor består. 5. De nya bestämmelserna i 4 kap. 17 och 18 §§ skall tillämpas på ett anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare. 6. Om ett anställningsförfarande som rör en professor eller en lektor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall yttranden enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 21 § lämnas till fakultetsnämnden eller motsvarande organ, om yttrandet inte har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999. Om ett yttrande har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den 1 januari 1999 och inte behandlats färdigt av nämnden, skall nämnden med tillämpning av de äldre bestämmelserna i 4 och 6 kap. avge förslag till rektor. Sedan förslag har lämnats till rektor enligt andra stycket, får rektor besluta i anställningsärendet utan ytterligare beredning enligt de nya bestämmelserna i 4 kap. 20 §. Detsamma gäller när en tjänsteförslagsnämnd har lämnat förslag i ett anställningsärende till rektor före den 1 januari 1999 och rektor inte har beslutat i anställningsärendet före den 1 januari 1999. 7. Om ett förfarande som rör anställning som adjungerad professor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § andra stycket tredje meningen tillämpas i stället för de nya bestämmelserna i 4 kap. 26 och 27 §§. 8. Om ett förfarande som rör anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § tredje stycket tillämpas. 9. De nya bestämmelserna i 4 kap. 12 och 23 §§ skall gälla beträffande anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999 eller senare. 10. Om en person har förordnats på en tjänst med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 21 § 1-7, 9 eller 10, skall äldre bestämmelser tillämpas också vid förnyelse eller förlängning av förordnandet som sker den 1 januari 1999 eller senare. Förordning (2002:761). 11. I fråga om den som innehaft en tjänst som forskarassistent före den 1 januari 1999 skall den äldre bestämmelsen i 4 kap. 13 § andra stycket tilllämpas i stället för den nya bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket. 12. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall tillämpas på förseelse som inträffar den 1 januari 1999 eller senare. 13. De nya bestämmelserna i 10 kap. 4 och 7 §§ skall tillämpas fr.o.m. första gången den 1 januari 1999 eller senare då den lagfarna ledamoten och ersättaren skall utses. 14. Har ett beslut som avses i 12 kap. 2 § första stycket 4 meddelats före den 1 november 1998, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga. Förordning (1998:1272).

Ändring 1998:1271

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 8 kap 3 §, 13 kap 2 §
Ikraftträdande:	1998-11-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (1998:1271) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998. 2. Har ett beslut som avses i 13 kap. 2 § första stycket 2 meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga.

Ändring 1998:1272

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 7 kap 3 §, 12 kap 2 §; ny 14 p övergångsbest. till 1998:1003
Rubrik:	Förordning (1998:1272) om ändring i förordningen (1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1998:1692

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 1; ny 9 kap 3 a §
Ikraftträdande:	1999-01-01
Rubrik:	Förordning (1998:1692) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1998:1693

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 1 kap 8 § i 1998:1003
Rubrik:	Förordning (1998:1693) om ändring i förordningen (1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1999:30

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 6 kap 19 §, rubr. närmast före 6 kap 19 §; ändr. bil. 2
Ikraftträdande:	1999-05-01, överg.best.
Förarbeten:	EGTL172/98 s1
Rubrik:	Förordning (1999:30) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Celexnr:	398L0035
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1999. 2. Den som har påbörjat en utbildning till maskintekniker, sjöingenjör, sjökapten eller styrman före den 1 augusti 1998 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 31 januari 2002.

Ändring 1999:687

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 4 p i övergångsbest. till 1996:984
Ikraftträdande:	1999-09-01
Rubrik:	Förordning (1999:687) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 1999:1037

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 12 kap 1 §; ändr. 4 kap 10 §, 11, 12 p ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträdande:	2000-01-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (1999:1037) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000. 2. Om ett förfarande som gäller anställning som forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2000, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 10 § första stycket tillämpas. 3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Ändring 2000:261

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 2 kap 2 §, 8 kap 3 §; nya 1 kap 11 a, 11 b §§, rubr. närmast före 11 a §
Ikraftträdande:	2000-07-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 1999/2000:5, bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94
Rubrik:	Förordning (2000:261) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2000:651

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 1 kap 7 §, 3 kap 9 §, 11 kap 3 §, bil. 2; ny 1 kap 14 §, rubr. närmast före 1 kap 14 §
Ikraftträdande:	2000-09-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2000:651) om ändring i högskoleförningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 den 1 augusti 2000, och i övrigt den 1 september 2000. 2. Den som har påbörjat en utbildning till receptarie vid Uppsala universitet före den 1 februari 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 1 februari 2005.

Ändring 2000:1057

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 1; ny 1 kap 7 b §, rubr. närmast före 1 kap 7 b §
Ikraftträdande:	2001-01-01
Förarbeten:	Jfr prop. 1999/2000:28, bet. 1999/2000:UbU12, rskr. 1999/2000:180
Rubrik:	Förordning (2000:1057) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2001:23

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 3 kap 7, 11, 12, 13 §§, 4 kap 17, 19, 20 §§, 5 kap 4 §, 11 kap 4, 6 §§, rubr. närmast före 3 kap 7 §, bil. 2, 2 p övergångsbest. till 1998:80; nya 3 kap 7 a, 7 b, 7 c §§, 8 kap 27 §, 9 kap 8 §, rubr. närmast före 8 kap 27 §, 9 kap 8 §
Ikraftträdande:	2001-03-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 1999/2000:135, bet. 2000/01:UbU3, rskr. 2000/01:5
Rubrik:	Förordning (2001:23) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om punkterna 6, 30 och 38 i bilaga 2 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1998:80) om ändring i högskoleförordningen den 1 mars 2001, och i övrigt den 1 juli 2001. 2. Den som har påbörjat en utbildning till barn- och ungdomspedagog, bildlärare, grundskollärare, hushållslärare, idrottslärare, musiklärare eller slöjdlärare före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008. 3. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före den 1 juli 2001 men efter den 31 oktober 1996 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008. 4. Den som före den 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning huvudsakligen enligt den utbildningsplan för grundskollärarutbildning som gällde den 30 juni 1993 (UHÄ 1988-05-31) men saknar praktisk-pedagogisk utbildning har rätt att få sådan utbildning enligt äldre bestämmelser till utgången av år 2003. 5. Den som har påbörjat en utbildning till specialpedagog före den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2003.

Ändring 2001:211

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 4 kap 1, 3, 12, 26, 28, 30 §§, 12 kap 2 §; nya 4 kap 8 a, 13 a, 24 a §§, 8 kap 3 a §, rubr. närmast före 4 kap 8 a §
Ikraftträdande:	2001-07-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98
Rubrik:	Förordning (2001:211) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. Förordning (2009:618).

Ändring 2001:212

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 4 kap 17 §; begr. giltighet
Ikraftträdande:	överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98
Rubrik:	Förordning (2001:212) om ändring i förordningen (2001:23) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning gäller till och med den 30 juni 2006. I fråga om den som är anställd som biträdande lektor den 30 juni 2006 skall dock förordningen gälla även därefter.

Ändring 2001:738

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 6 kap 12 §, bil. 2
Ikraftträdande:	2001-11-01
Rubrik:	Förordning (2001:738) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2001:972

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 4 kap 31 §, 6 kap 15 §
Ikraftträdande:	2002-01-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2001:972) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002. De nya bestämmelserna i 6 kap. 15 § andra och tredje styckena skall tillämpas på examensbevis som utfärdas den 1 januari 2003 eller senare.

Ändring 2002:81

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	nuvarande 12 kap 3, 4, 5 §§ betecknas 12 kap 5, 3, 4 §§; ändr. 1 kap 9 §, 10 kap 1 §, nya 12 kap 3, 4 §§, rubr. närmast före 1 kap
Ikraftträdande:	2002-04-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 2001/02:27, bet. 2001/02:UbU5, rskr. 2001/02:101
Rubrik:	Förordning (2002:81) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2002:139

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 5 kap 1, 4, 7 §§, 8 kap 2 §, 9 kap 3 §, bil. 2; ny 5 kap 3
Ikraftträdande:	2002-05-01
Rubrik:	Förordning (2002:139) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2002:558

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 2 kap 2, 8, 10 §§, 3 kap 3 §; ny 2 kap 4 a §
Ikraftträdande:	2002-07-01
Förarbeten:	Jfr prop. 2001/02:15, bet. 2001/02:UbU4, rskr. 2001/02:98
Rubrik:	Förordning (2002:558) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2002:761

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 4 kap 7, 8, 9, 18, 24, 26, 28, 30 §§, 6 kap 14 §, 7 kap 3, 4, 7, 9, 10, 11, 13 §§, 12 kap 2 §, 10 p övergångsbest. till 1998:1003; nya 7 kap 16 c §, 8 kap 3 b §
Ikraftträdande:	2003-01-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 2001/02:15, bet. 2001/02:UbU4, rskr. 2001/02:98
Rubrik:	Förordning (2002:761) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8 kap. 3 b § och i övrigt den 1 januari 2003. 2. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2003 i fråga om 7 kap. 3, 4, 7, 9-11 och 16 c §§ och höstterminen 2004 i fråga om 7 kap. 13 §. Dessförinnan skall äldre bestämmelser tillämpas.

Ändring 2002:1107

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 2
Ikraftträdande:	2003-03-01
Rubrik:	Förordning (2002:1107) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2003:343

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 1 kap 9 §, 2 kap 2 §, 7 kap 18 §, 10 kap 1 §
Ikraftträdande:	2003-07-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2003:343) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 1 kap. 9 §, 2 kap. 2 § och 10 kap. 1 § samt i övrigt den 1 november 2003. 2. Bestämmelsen i 7 kap. 18 § tillämpas första gången vid anmälan till högskoleprovet våren 2004.

Ändring 2003:568

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 6 kap 12 §
Ikraftträdande:	2003-10-01
Rubrik:	Förordning (2003:568) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2003:619

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 3 kap 14 §; ny 1 kap. 15 §, rubr närmast före 1 kap 15 §
Ikraftträdande:	2004-01-01
Förarbeten:	Jfr prop. 2002/03:50, bet. 2002/03:UbU18, rskr. 2002/03:213
Rubrik:	Förordning (2003:619) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2004:219

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 6 kap 12 §, bil. 1
Ikraftträdande:	2004-06-15
Rubrik:	Förordning (2004:219) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2004:289

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 2 kap 12 §; ändr. 1 kap 5 §, 6 kap 7, 9 §§, 10 kap 11 §, 12 kap 2 §; nya 6 kap 11 a, 11 b, 19, 20 §§, rubr. närmast före 6 kap 11 a, 11 b, 19, 20 §§
Ikraftträdande:	2005-01-01
Rubrik:	Förordning (2004:289) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2004:383

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 4 kap 18 §
Ikraftträdande:	2004-07-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2004:383) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre föreskrifter skall tillämpas på ett anställningsförfarande som avser en person som har varit anställd som forskare vid ett forskningsråd.

Ändring 2005:401

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 1, 2
Ikraftträdande:	2005-07-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2005:401) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft i fråga om bilaga 2 den 1 juli 2005 och i fråga om bilaga 1 den 1 oktober 2005.

Ändring 2005:645

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 1, ikrafttr. i 2005:401
Rubrik:	Förordning (2005:645) om ändring i förordningen (2005:401) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2005:646

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 1
Ikraftträdande:	2006-01-01
Rubrik:	Förordning (2005:646) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2005:1037

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 7 kap 10, 15 §§
Ikraftträdande:	2006-02-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2005:1037) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2006 och tillämpas första gången vid antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen 2006.

Ändring 2006:226

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:211
Rubrik:	Förordning (2006:226) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2006:1053

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 6, 7, 8, 9 kap; ändr. 1 kap 4, 6 §§, 2 kap 2 §, 3 kap 1, 6 §§, 4 kap 3, 9, 20, 30 §§, 5 kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 10 §§, 11 kap 7 §, 12 kap 2 §, bil. 2; nya 1 kap 16 §, 6, 7 kap, rubr. närmast före 1 kap 16 §
Ikraftträdande:	2006-09-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3, 2005/06:UbU14, rskr. 2005/06:160, 2005/06:214
Rubrik:	Förordning (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 § den 1 september 2006 och i övrigt den 1 januari 2007. Förordningen, utom 1 kap. 16 §, skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter. 2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2007 och vid anställning av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas dessförinnan. 3. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om kurser eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter. 4. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan. 5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen) och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2015. 6. En poäng som före den 1 juli 2007 har angetts för omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna. 7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen), skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en examen som avses i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna. 8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya bestämmelserna motsvarar vad som i de äldre bestämmelserna benämns forskarutbildning. 9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt de nya bestämmelserna ställs krav på tidigare utbildning eller examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning kunna uppfylla kraven för examen. 10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har en motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning vara behörig. 11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. 12. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1 juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna. Detta gäller dock inte om den som har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt 5. 13. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller Högskoleverket har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller fortfarande. 14. Vid tillämpning av 4 kap. 30 § 6 i de nya bestämmelserna jämställs undervisning inom grundläggande högskoleutbildning med undervisning inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. 15. Även den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna får anställas som amanuens enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 § andra stycket. 16. Bestämmelsen i 6 kap. 10 § första stycket om att det i examensbeviset skall anges på vilken nivå en examen avläggs skall inte tillämpas i fråga om examina som utfärdas enligt äldre bestämmelser. 17. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser. 18. De nya bestämmelserna i 6 kap. 31 och 32 §§ om att det skall utses minst två handledare för varje doktorand och att minst en av dem skall ha genomgått utbildning av handledare eller bedömts ha motsvarande kompetens, skall tillämpas i fråga om doktorander som påbörjar sin utbildning efter utgången av juni 2007.

Ändring 2006:1054

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 7 kap 5, 9, 10, 11, 13, 18, 19 §§, bil. 3
Ikraftträdande:	2010-01-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3, rskr. 2005/06:160
Rubrik:	Förordning (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2007 i fråga om 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a §§ och i övrigt den 1 januari 2010. Förordning (2007:666). 2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2010. Förordning (2009:1238). 3. Den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, ska även därefter anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med den 31 december 2011. Förordning (2008:229). 4. För sökande som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå ska motsvarande äldre bestämmelser tillämpas i stället för de nya punkterna 4-7 och 9 i bilaga 3. Förordning (2008:433). 5. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga 3 ska tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare. Högskoleverket får meddela föreskrifter om att även äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng. Förordning (2010:2020).

Ändring 2006:1324

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 2 kap 2 §, bil. 2 i 2006:1053
Förarbeten:	Jfr prop. 2004/05:162, bet. 2005/06:UbU3 och 2005/06:UbU15, rskr. 2005/06:160 och 2005/06:214
Rubrik:	Förordning (2006:1324) om ändring i förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2006:1326

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ny 1 kap 5 a §, rubr. närmast före 1 kap 5 a §
Ikraftträdande:	2007-01-01
Rubrik:	Förordning (2006:1326) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2007:129

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 2
Ikraftträdande:	2007-05-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2007:129) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007. Förordningen skall, om inte något annat framgår av 3 eller 4, tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007. 2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas före den 1 juli 2007. 3. De äldre bestämmelserna skall också tillämpas i fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan. 4. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018. Förordning (2011:687). 5. Omfattningen av en lärarexamen som enligt 3 och 4 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna, skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en lärarexamen som avses i 4 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt vad som anges i punkten 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100).

Ändring 2007:151

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 2 kap 1, 7 §§; ny 2 kap 7 a §
Ikraftträdande:	2007-04-25
Förarbeten:	Jfr prop. 2006/07:43, bet. 2006/07:UbU11, rskr. 2006/07:122
Rubrik:	Förordning (2007:151) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2007:638

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 2
Ikraftträdande:	2007-08-01
Rubrik:	Förordning (2007:638) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2007:644

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 7 kap 7, 22 §§, rubr. närmast före 7 kap 22 §; ändr. 7 kap 12, 13, 24 §§
Ikraftträdande:	2008-01-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 2006/07:107, bet. 2006/07:UbU17, rskr. 2006/07:202
Rubrik:	Förordning (2007:644) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008 och skall tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 30 juni 2008. 2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2008. 3. Den som före den 1 juli 2008 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå, dock längst till och med den 31 december 2011.

Ändring 2007:666

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 7 kap 5, 9, 10, 13, 18, 19 §§, bil. 3, p 1, 3 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2006:1054; nya 7 kap 9 a, 10 a, 18 a §§ i 2006:1054
Förarbeten:	Jfr prop. 2006/07:107, bet. 2006/07:UbU17, rskr. 2006/07:202
Rubrik:	Förordning (2007:666) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2007:1337

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 1 kap 1, 5, 15 §§, 2 kap 2 §, rubr. närmast före 1 kap 5 §, bil. 1, 2
Ikraftträdande:	2008-01-01
Förarbeten:	Jfr prop. 2006/07:64, 2007/08:1, utg.omr. 16, bet. 2006/07:FöU9, bet. 2007/08:UbU1, rskr. 2006/07:193, rskr.2007/08:70
Rubrik:	Förordning (2007:1337) om ändring högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2008:132

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 2
Ikraftträdande:	2008-05-15
Rubrik:	Förordning (2008:132) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2008:229

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054
Förarbeten:	Prop. 2006/07:107, bet. 2006/07:UbU17, rskr. 2006/07:202
Rubrik:	Förordning (2008:229) om ändring i förordningen (2007:666) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2008:433

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. p 4, 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054
Rubrik:	Förordning (2008:433) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2008:944

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 1 kap 8, 9 §§, 10 kap 1 §, rubr. närmast före 1 kap 9 §
Ikraftträdande:	2009-01-01
Rubrik:	Förordning (2008:944) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2009:618

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:211
Ikraftträdande:	2009-06-30
Rubrik:	Förordning (2009:618) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2009:770

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 1 kap. 7, 7 b, 11 §§, rubr. närmast före 1 kap. 11 §
Ikraftträdande:	2010-07-01
Förarbeten:	Jfr prop. 2008/09:154, bet. 2008/09:UbU14, rskr. 2008/09:275
Rubrik:	Förordning (2009:770) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2009:933

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 3 kap. 1 §, 6 kap 25, 26, 27, 28 §§, rubr. närmast före 3 kap. 1, 6, 7, 11 §§, 6 kap. 25, 27, 28 §§, nuvarande 3 kap. 6, 7 §§ betecknas 3 kap. 7, 6 §§; ändr. 3 kap. 2, 3, nya 6, nya 7, 7 a, 7 b, 7 c, 11, 12, 13 §§, 4 kap. 2, 19, 20 §§, 5 kap. 2, 4, 7, 9, 10 §§, 6 kap. 35, 40, 49 §§, 7 kap. 36, 38, 42 §§, bil. 2; nya 4 kap. 17 §, 6 kap. 5 a, 5 b, 5 c, 5 d §§, rubr. närmast före nya 3 kap. 6 §, 6 kap. 5 a §
Ikraftträdande:	2010-01-01, överg.best.
Förarbeten:	Jfr prop. 2008/09:134, bet. 2008/09:UbU18, rskr. 2008/09:276
Rubrik:	Förordning (2009:933 ) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. 2. En högskola, som inte är universitet, som vid utgången av 2009 får utfärda examina på forskarnivå inom ett vetenskapsområde, får även därefter utfärda sådana examina inom ett område som motsvarar vetenskapsområdet, dock längst till och med utgången av 2010. 3. En högskola som enligt 2 får utfärda examina på forskarnivå, ska senast vid utgången av 2010 till Högskoleverket anmäla de områden inom vilka högskolan bedriver utbildning på forskarnivå som uppfyller kraven i 1 kap. 13 § högskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c § i de nya bestämmelserna. Efter en sådan anmälan får Högskoleverket lämna tillstånd till högskolan att utfärda examina på forskarnivå inom dessa områden. 4. Tillstånd att utfärda masterexamen inom ett vetenskapsområde som har meddelats enligt äldre bestämmelser gäller fortfarande.

Ändring 2009:1068

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 1 kap. 16 §, 6 kap. 8, 10, 11 §§, 7 kap. 33 §; nya 6 kap. 11 a, 11 b, 11 c, 11 d, 11 e, 11 f §§, rubr. närmast före 6 kap. 11 a §
Ikraftträdande:	2010-01-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2009:1068) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. Bestämmelserna i 6 kap. 8 och 10–11 f §§ samt 7 kap. 33 § tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av juni 2010.

Ändring 2009:1222

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 1 kap. 5 a §, bil. 1
Ikraftträdande:	2010-01-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2009:1222) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. 2. Den som före den 1 januari 2010 har påbörjat en utbildning vid Växjö universitet eller Högskolan i Kalmar och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses vara student vid Linnéuniversitetet utan ny antagning och har rätt att slutföra utbildningen där.

Ändring 2009:1238

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054
Rubrik:	Förordning (2009:1238) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2009:1519

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 3 i 2006:1054
Rubrik:	Förordning (2009:1519) om ändring i förordningen (2007:666) om ändring i förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2010:541

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 2
Ikraftträdande:	2011-07-01
Rubrik:	Förordning (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011. Förordning (2010:542). 2. Den som före den 1 juli 2011 har påbörjat en utbildning till lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018. Förordning (2011:186).

Ändring 2010:542

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 2 i 2010:541, ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:541; ny övergångsbest. till 2010:541
Ikraftträdande:	2011-07-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2010:544

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 1 kap. 10 §, rubr. närmast före 1 kap 10 §; ändr. 1 kap. 11 b §, 6 kap. 5 §, 7 kap. 2, 4 §§, rubr.närmast före 1 kap. 11 a §; ny bil. 4
Ikraftträdande:	2011-07-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2010:544) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 6 kap. 5 § och bilaga 4 och i övrigt den 1 juli 2010.

Ändring 2010:700

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 7 kap. 12 §
Ikraftträdande:	2010-08-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2010:700) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2010 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december 2010. 2. Äldre bestämmelser gäller vid antagning till utbildning som börjar före den 1 januari 2011.

Ändring 2010:1064

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 1 kap. 3, 6, 7 a, 7 b, 8, 9, 15 §§, 3 kap., 4 kap., 6 kap. 12, 19 och 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49 §§, 7 kap. 42 §, 11 kap., rubr. närmast före 1 kap. 6, 7 a, 7 b, 8, 9, 15 §§, 6 kap. 12, 29, 31, 33, 34, 36, 37, 39, 40, 43, 48, 49 §§; ändr. 1 kap. 1, 5, 7, 11 a, 11 b §§, 2 kap. 2, 10, 11 §§, 5 kap. 4 §, 6 kap. 3, 8, 10, 15, 17, 18 §§, 7 kap. 35, 36, 38, 39, 41 §§, 12 kap. 2 §, bil. 1, rubr. till 2 kap., rubr. närmast före 1 kap. 7 §; nya 2 kap. 14, 15, 16 §§, 4 kap., 6 kap. 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36 §§, rubr. närmast före 2 kap. 14, 15, 16 §§, 6 kap. 25, 26, 28, 29, 30, 32, 33, 36 §§
Ikraftträdande:	2011-01-01
Rubrik:	Förordning (2010:1064) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011. 2. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1–5, 8 och 9, med undantag för bestämmelserna om förnyelse av en tidsbegränsad anställning, ska tillämpas i fråga om den som före den 1 januari 2011 har anställts för en begränsad tid enligt bestämmelserna. Sådan tillämpning ska ske så länge anställningen pågår. Vid handläggning av ärenden om övergång av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 5 ska även de äldre bestämmelserna i 4 kap. 7, 8, 9 och 28 §§ tillämpas. 3. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 8 a § och 4 kap. 30 § 6 om tidsbegränsad anställning som biträdande lektor får tillämpas till utgången av september 2011. 4. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts som biträdande lektor ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 6 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning får förnyas enligt äldre bestämmelser. 5. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 10 § och 4 kap. 30 § 7 om tidsbegränsad anställning som forskarassistent får tillämpas till utgången av september 2011. 6. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts som forskarassistent ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 7 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning får förnyas enligt äldre bestämmelser. 7. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 5–8 a, 11–13 a, 20–23 och 24 a–28 §§ ska tillämpas i fråga om ärenden om befordran som har inkommit till högskolan men som inte har avslutats före den 1 januari 2011. Vid tillämpning av de äldre bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar. 8. Om ett förfarande om anställning av lärare, i andra fall än som avses i 7, har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 2011, ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 2, 5–10, 15, 20–22, 24, 24 a och 26–30 §§ tillämpas i anställningsärendet. Vid tillämpning av de äldre bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar. 9. I fråga om den som enligt 8 har anställts efter den 1 januari 2011 med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1–5, 8 och 9 ska dessa äldre bestämmelser tillämpas så länge anställningen pågår. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1, 2, 5, 8 och 9 om förnyelse av en tidsbegränsad anställning och övergång av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare ska dock inte tillämpas. 10. Vid beräkning av anställningstid som lärare inom konstnärlig verksamhet enligt 4 kap. 10 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid som lärare inom konstnärlig verksamhet enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1 beaktas. 11. Vid beräkning av anställningstid som adjungerad professor enligt 4 kap. 11 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid som adjungerad professor enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2 beaktas. 12. Vid beräkning av anställningstid som gästprofessor enligt 4 kap. 12 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid som gästprofessor enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 9 beaktas. 13. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser.

Ändring 2010:2020

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 7 kap. 5 §, bil. 3, p 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1054
Ikraftträdande:	2011-01-15, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2010:2020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i fråga om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen och i övrigt den 1 januari 2013. 2. De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2011. I övrigt ska de nya bestämmelserna tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013. 3. De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. 4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå, även därefter ska anses ha grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med den 31 december 2011.

Ändring 2011:186

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 2, p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2010:541
Rubrik:	Förordning (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2011:687

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 6 kap. 10 §, p 4 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2007:129; nya 6 kap. 5 e, 5 f, 10 a §§
Ikraftträdande:	2011-06-23, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2011:687) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 i fråga om punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2007:129) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) och i övrigt den 1 juli 2011.

Ändring 2011:688

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 2 i 2011:186
Rubrik:	Förordning (2011:688) om ändring i förordningen (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)

Ändring 2011:946

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. bil. 3
Ikraftträdande:	2012-01-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2011:946) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2012.

Ändring 2011:1020

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	upph. 7 kap. 18 a §; ändr. 7 kap. 8, 18, 25 §§, bil. 3
Ikraftträdande:	2013-01-01, överg.best.
Rubrik:	Förordning (2011:1020 ) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)
Övergångsbestämmelser:	1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013. 2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013. 3. De äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 ska fortsätta att gälla för den som har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. Detta gäller dock inte vid meritvärdering av betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012. 4. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka områdeskurser enligt de äldre bestämmelserna i 7 kap. 18 § tredje stycket 4 som för varje områdesbehörighet enligt de äldre bestämmelserna ska vara meritkurser. FÖRTECKNING ÖVER UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR SOM STATEN ÄR HUVUDMAN FÖR SAMT DERAS BENÄMNINGBilaga 1 I denna bilaga anges enligt 1 kap. 1 § de universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning. Uppsala universitetLunds universitetGöteborgs universitetStockholms universitetUmeå universitetLinköpings universitetKarolinska institutet (universitet)Kungl. Tekniska högskolan (universitet)Luleå tekniska universitetKarlstads universitetLinnéuniversitetetÖrebro universitetMittuniversitetetSveriges lantbruksuniversitetBlekinge tekniska högskolaDans- och cirkushögskolanFörsvarshögskolanGymnastik- och idrottshögskolanHögskolan i BoråsHögskolan DalarnaHögskolan på GotlandHögskolan i GävleHögskolan i HalmstadHögskolan KristianstadHögskolan i SkövdeHögskolan VästKonstfackKungl. KonsthögskolanKungl. Musikhögskolan i StockholmMalmö högskolaMälardalens högskolaOperahögskolan i StockholmStockholms dramatiska högskolaSödertörns högskola Förordning (2010:1064). EXAMENSORDNING Bilaga 2 1. Innehåll I denna bilaga anges det enligt vad som sägs i 6 kap. 4 och 5 §§, 1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, och 2. vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen (examensbeskrivning). I förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan finns det bestämmelser om de examina som får utfärdas vid Lantbruksuniversitetet respektive Försvarshögskolan. 2. Gemensamma bestämmelser Examensbenämning En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning. Översättning En översättning av examensbenämningen skall återspegla examens omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken nivå examen avläggs. Högskoleverket får meddela föreskrifter om översättningen av examen till engelska. Högskolan beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än engelska efter samråd med Högskoleverket i fråga om den rättsliga status som en översättning av examen kan ha i andra länder. Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som högskolan använder. Högskolan skall till Högskoleverket anmäla de för- och efterled på svenska som högskolan bestämt skall användas till varje examen samt översättningen av dem till engelska. Högskolan får också till Högskoleverket anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk än engelska. 3. Förteckning över examina Examina på grundnivåGenerella examinaHögskoleexamenKandidatexamenKonstnärliga examinaKonstnärlig högskoleexamenKonstnärlig kandidatexamenYrkesexaminaArbetsterapeutexamenAudionomexamenBiomedicinsk analytikerexamenBrandingenjörexamenDietistexamenFolkhögskollärarexamenFörskollärarexamenHögskoleingenjörsexamenOptikerexamenOrtopedingenjörexamenReceptarieexamenRöntgensjuksköterskeexamenSjukgymnastexamenSjuksköterskeexamenSjöingenjörsexamenSjökaptensexamenSocionomexamenStudie- och yrkesvägledarexamenTandhygienistexamenTandteknikerexamenYrkeslärarexamenExamina på avancerad nivåGenerella examinaMagisterexamenMasterexamenKonstnärliga examinaKonstnärlig magisterexamenKonstnärlig masterexamenYrkesexaminaApotekarexamenArkitektexamenBarnmorskeexamenCivilekonomexamenCivilingenjörsexamenJuristexamenLogopedexamenLäkarexamenPsykologexamenPsykoterapeutexamenSjukhusfysikerexamenSpecialistsjuksköterskeexamenSpeciallärarexamenSpecialpedagogexamenTandläkarexamenExamina på grundnivå eller avancerad nivåGrundlärarexamenÄmneslärarexamenExamina på forskarnivåGenerella examinaLicentiatexamenDoktorsexamenKonstnärliga examinaKonstnärlig licentiatexamen Konstnärlig doktorsexamen 4. Examensbeskrivningar EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅGENERELLA EXAMINAHögskoleexamenOmfattning Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. MålKunskap och förståelse För högskoleexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Färdighet och förmåga För högskoleexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleexamen skall studenten - visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. KandidatexamenOmfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. MålKunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete)För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. KONSTNÄRLIGA EXAMINAKonstnärlig högskoleexamenOmfattning Konstnärlig högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. MålKunskap och förståelse För konstnärlig högskoleexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets praktiska och teoretiska grund, samt kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig högskoleexamen skall studenten - visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen skapa, förverkliga och uttrycka egna konstnärliga idéer och genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig högskoleexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen reflektera över konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter. Självständigt arbete (examensarbete)För konstnärlig högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För konstnärlig högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Konstnärlig kandidatexamenOmfattning Konstnärlig kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. MålKunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förståelse av konstens roll i samhället, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete)För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För konstnärlig kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. YRKESEXAMINAArbetsterapeutexamenOmfattning Arbetsterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som arbetsterapeut. Kunskap och förståelse För arbetsterapeutexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För arbetsterapeutexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga, - visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade åtgärder både på individ-, grupp- och samhällsnivå, - visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande arbete, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För arbetsterapeutexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete)För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För arbetsterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. AudionomexamenOmfattning Audionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För audionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som audionom. Kunskap och förståelse För audionomexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt om faktorer som påverkar hörselhälsan, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För audionomexamen skall studenten - visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt självständigt bedöma och i samverkan med patienten planera, genomföra och utvärdera habiliterande och rehabiliterande åtgärder, - visa förmåga att identifiera, initiera och delta i hörselfrämjande hälsovård och förebyggande åtgärder i avsikt att förhindra uppkomst av hörselskador, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För audionomexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående och andra grupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete)För audionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För audionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Biomedicinsk analytikerexamenOmfattning Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker. Kunskap och förståelse För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om relevanta metoder inom området, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående, - visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete)För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För biomedicinsk analytikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Brandingenjörsexamen Omfattning Brandingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. Mål För brandingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som brandingenjör. Kunskap och förståelse För brandingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad kunskap inom det brandtekniska området och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga För brandingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och kritiskt utnyttja och utveckla metoder och tekniker avseende byggnadstekniskt brandskydd, samhällsplanering, risk- och krishantering samt räddningstjänst, - visa förmåga att förebygga olyckor och skador och att upprätta underlag för effektiva insatser inom räddningstjänst, - visa förmåga att självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För brandingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i brandteknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För brandingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För brandingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Dietistexamen Omfattning Dietistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För dietistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som dietist. Kunskap och förståelse För dietistexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För dietistexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka och bedöma näringsintag, näringstillstånd och näringsbehov, - visa förmåga att planera och hantera nutritionsbehov för olika grupper i samhället samt förmåga att utbilda och informera om kost och hälsa, - visa förmåga att förebygga, utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar, - visa förmåga att initiera och använda nya metoder inom området, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera vidtagna åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För dietistexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För dietistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För dietistexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Folkhögskollärarexamen Omfattning Folkhögskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Mål För folkhögskollärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lärare i folkhögskolan eller som ledare i annat folkbildningsarbete. Kunskap och förståelse För folkhögskollärarexamen skall studenten - visa sådan kunskap som behövs för att förverkliga målen för verksamheten och medverka i utvecklingen av denna, och - visa kunskap om statens, folkhögskolans och folkbildningsorganisationernas mål för folkbildningen samt ha ett helhetsperspektiv på folkbildningens uppgifter. Färdighet och förmåga För folkhögskollärarexamen skall studenten - visa förmåga att leda och undervisa, att inspirera till självständiga studier och att stödja individers och gruppers planering av sina studier, - visa förmåga till samarbete och lagarbete och visa kommunikationsfärdigheter samt visa förmåga att använda praktiskt-estetiska uttrycksmedel, och - visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och att inse betydelsen av olika mediers roll för denna. Värderingsförmåga och förhållningssätt För folkhögskollärarexamen skall studenten - visa förmåga att inom yrkesområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För folkhögskollärarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Övrigt För folkhögskollärarexamen ska studenten ha fullgjort handledd praktik. Folkhögskollärarexamen kan utfärdas med inriktning mot folkhögskola eller med inriktning mot studieförbund. För folkhögskollärarexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. FörskollärarexamenOmfattning Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: studier inom det förskolepedagogiska området om 120 högskolepoäng, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: – skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, – läroplansteori och didaktik, – vetenskapsteori och forskningsmetodik, – utveckling, lärande och specialpedagogik, – sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, – uppföljning och analys av lärande och utveckling, och – utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten – visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, – visa sådana förskoledidaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, – visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, – visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, – visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, – visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, – visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten – visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas, – visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, – visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, – visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn, – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete)För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området. Övrigt För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Högskoleingenjörsexamen Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Optikerexamen Omfattning Optikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som optiker. Kunskap och förståelse För optikerexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För optikerexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården, - visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabilitering inom hälso- och sjukvården, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För optikerexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För optikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För optikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Ortopedingenjörsexamen Omfattning Ortopedingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För ortopedingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som ortopedingenjör. Kunskap och förståelse För ortopedingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om relevanta metoder inom området, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För ortopedingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra ortopedtekniska åtgärder och verka som teknisk specialist inom hela habiliterings- och rehabiliteringsområdet, - visa förmåga att medverka i förebyggande arbete samt att initiera metodförbättringar och kvalitetssäkring av utrustning, arbetsmetoder och produkter, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ortopedingenjörsexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För ortopedingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För ortopedingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Receptarieexamen Omfattning Receptarieexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För receptarieexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som receptarie. Kunskap och förståelse För receptarieexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning, - visa kännedom om utveckling, prövning och användning av läkemedel, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För receptarieexamen skall studenten - visa förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa läkemedelsrelaterade problem, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För receptarieexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvårdsområdet med ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn på människan med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För receptarieexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För receptarieexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Röntgensjuksköterskeexamen Omfattning Röntgensjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som röntgensjuksköterska. Kunskap och förståelse För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik, - visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdarbetet, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar, - visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta författningar, - visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt och kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, - visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För röntgensjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Sjukgymnastexamen Omfattning Sjukgymnastexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För sjukgymnastexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjukgymnast. Kunskap och förståelse För sjukgymnastexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För sjukgymnastexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra sjukgymnastiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjukgymnastexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För sjukgymnastexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För sjukgymnastexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Sjuksköterskeexamen Omfattning Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. Kunskap och förståelse För sjuksköterskeexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, - visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För sjuksköterskeexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, - visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, - visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, - visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjuksköterskeexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För sjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För sjuksköterskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Sjöingenjörsexamen Omfattning Sjöingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För sjöingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjöingenjör. Kunskap och förståelse För sjöingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning svara för drift och underhåll av fartygs maskineri och eltekniska utrustning samt för brandsäkerheten. Färdighet och förmåga För sjöingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjöingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För sjöingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt Utbildning som leder till sjöingenjörsexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav. För sjöingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Sjökaptensexamen Omfattning Sjökaptensexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För sjökaptensexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjökapten. Kunskap och förståelse För sjökaptensexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning operativt kunna ansvara för besättning, fartyg och last. Färdighet och förmåga För sjökaptensexamen skall studenten - visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter särskilt avseende sjösäkerhetsåtgärder samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjökaptensexamen skall studenten - visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För sjökaptensexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt Utbildning som leder till sjökaptensexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav. För sjökaptensexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Socionomexamen Omfattning Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng. Mål För socionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. Kunskap och förståelse För socionomexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer, - visa kunskap om ledning av socialt arbete, och - visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser. Färdighet och förmåga För socionomexamen skall studenten - visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs, - visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området, - visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och - visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Värderingsförmåga och förhållningssätt För socionomexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt, - visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För socionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För socionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Studie- och yrkesvägledarexamenOmfattning Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet. Kunskap och förståelse För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten – visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, – visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande samt om individers och gruppers val och socialisation i ett perspektiv av livslångt lärande, – visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt, och – visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden. Färdighet och förmåga För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten – visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för skolväsendet, – visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling, – visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och gruppers behov, – visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser, – visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad, – visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete, – visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av betydelse för verksamheten, och – visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, – visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete)För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten ha fullgjort handledd praktik. För studie- och yrkesvägledarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Tandhygienistexamen Omfattning Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng. Mål För tandhygienistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandhygienist. Kunskap och förståelse För tandhygienistexamen skall studenten - visa kännedom om områdets vetenskapliga grund och om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa kunskap om och förståelse för munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet och allmäntillståndets inverkan på munhälsan, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För tandhygienistexamen skall studenten - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl enskilda som grupper av patienter, - visa förmåga att självständigt utföra undersökningar av karies och parodontit samt att utreda och analysera behov av munhälsovårdande insatser, - visa förmåga att genomföra och utvärdera insatta åtgärder samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att förmedla sin kunskap till olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För tandhygienistexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, - visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För tandhygienistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Övrigt För tandhygienistexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Tandteknikerexamen Omfattning Tandteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För tandteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som tandtekniker. Kunskap och förståelse För tandteknikerexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa kunskap om relevanta metoder inom området och om odontologiska behandlingsprinciper, och - visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsan, munhälsan och miljön. Färdighet och förmåga För tandteknikerexamen skall studenten - visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att framställa olika typer av tandtekniska arbeten som används inom tandvården, - visa förmåga att bedöma och utvärdera kvaliteten på tandtekniska arbeten, och - visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information och att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För tandteknikerexamen skall studenten - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, - visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För tandteknikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För tandteknikerexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. YrkeslärarexamenOmfattning Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: – skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande, de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, – läroplansteori och didaktik, – vetenskapsteori och forskningsmetodik, – utveckling, lärande och specialpedagogik, – sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, – bedömning och betygssättning, och – utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För yrkeslärarexamen ska studenten – visa sådana didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt kännedom om vuxnas lärande, – visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, – visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och – visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning. Färdighet och förmåga För yrkeslärarexamen ska studenten – visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, – visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, – visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, – visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För yrkeslärarexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. Övrigt För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅGENERELLA EXAMINA Magisterexamen Omfattning Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Mål Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Masterexamen Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Mål Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. KONSTNÄRLIGA EXAMINA Konstnärlig magisterexamen Omfattning Konstnärlig magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Mål Kunskap och förståelse För konstärlig magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad eller breddad kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig magisterexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt att kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att med ett personligt uttryck skapa och förverkliga egna idéer, att självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om konstens roll i samhället, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För konstnärlig magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För konstnärlig magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Konstnärlig masterexamen Omfattning Konstnärlig masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. Mål Kunskap och förståelse För konstnärlig masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa förtrogenhet med metod och processer för att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig masterexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera nya frågor och bidra till kunskapsutvecklingen, lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer, självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att såväl i nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om konstens roll i samhället, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För konstnärlig masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt För konstnärlig masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. YRKESEXAMINA Apotekarexamen Omfattning Apotekarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål För apotekarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som apotekare. Kunskap och förståelse För apotekarexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap om läkemedlens sammansättning, framställning, funktion och användning, - visa fördjupad kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning, - visa kunskap om utveckling, prövning och användning av läkemedel i ett nationellt och internationellt perspektiv, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För apotekarexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt att söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa problem, - visa fördjupad förmåga att självständigt identifiera, analysera och lösa kvalificerade läkemedelsrelaterade frågeställningar samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt att analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera läkemedels utveckling, nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För apotekarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvården med en helhetssyn på människan och ett etiskt förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, - visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För apotekarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För apotekarexamen skall studenten ha fullgjort sex månaders apotekspraktik. För apotekarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Arkitektexamen Omfattning Arkitektexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål För arkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som arkitekt. Kunskap och förståelse För arkitektexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande om och förståelse av arkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap om arkitektonisk gestaltning, planering och utveckling av bebyggelsemiljöer samt de processer, metoder och författningar som påverkar dessa. Färdighet och förmåga För arkitektexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling, - visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod och syntes kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom arkitekturens och samhällsbyggandets område, - visa förmåga att tillämpa kunskap om fysikaliska förhållanden och tekniska principer för uppförande och förändringar av byggnadsverk, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell muntligt, skriftligt och på annat sätt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna och därmed bidra till yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För arkitektexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till samhällets och alla människors olika behov och funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön, - visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För arkitektexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För arkitektexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Barnmorskeexamen Omfattning Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Mål För barnmorskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som barnmorska. Kunskap och förståelse För barnmorskeexamen skall studenten - visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För barnmorskeexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar, - visa fördjupad förmåga att självständigt initiera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, - visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter, och - visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För barnmorskeexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot kvinnor och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För barnmorskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Övrigt För barnmorskeexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Civilekonomexamen Omfattning Civilekonomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. Mål För civilekonomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för kvalificerat och självständigt arbete inom ekonomiområdet. Kunskap och förståelse För civilekonomexamen skall studenten - visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av det valda ekonomiområdet, - visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och - visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet. Färdighet och förmåga För civilekonomexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap samt att med ekonomiska perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera ekonomiska frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper i såväl nationella som internationella sammanhang, och - visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilekonomexamen skall studenten - visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För civilekonomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För civilekonomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Civilingenjörsexamen Omfattning Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information, - visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Juristexamen Omfattning Juristexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng. Mål För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga. Kunskap och förståelse För juristexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna, - visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationellt, och - visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser. Färdighet och förmåga För juristexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar, - visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och tillämpningsmetoder inom juridik, - visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera frågeställningar samt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra, och - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För juristexamen skall studenten - visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter, - visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För juristexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För juristexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Logopedexamen Omfattning Logopedexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. Mål För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som logoped. Kunskap och förståelse För logopedexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst- , tal-, språk- och sväljstörningar, - visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För logopedexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet, - visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet, - visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För logopedexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För logopedexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Läkarexamen Omfattning Läkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 330 högskolepoäng. Mål För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket och för att fullgöra den allmäntjänstgöring (AT) som fordras för att få behörighet som läkare. Kunskap och förståelse För läkarexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, - visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För läkarexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa, - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa fördjupad förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, - visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och - visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För läkarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För läkarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Psykologexamen Omfattning Psykologexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål För psykologexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som psykolog och för att fullgöra föreskriven praktisk tjänstgöring (PTP) som fordras för att få behörighet som psykolog. Kunskap och förståelse För psykologexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap om psykologiska metoder för utredning och åtgärd avseende individer, grupper och organisationer, - visa fördjupad kunskap och förståelse för samhälls- och familjeförhållanden som påverkar olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För psykologexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att bedriva psykologisk behandling, - visa förmåga att under handledning bedriva psykoterapi, - visa fördjupad förmåga att självständigt planera, leda och genomföra förebyggande arbete samt utvecklings- och förändringsarbete med inriktning på individer, grupper, organisationer och miljöer, - visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt utvärdera och utveckla behandlingsarbete och åtgärdsprogram inom verksamhetsområdet, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, - visa förmåga att för berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för utredning, åtgärd och resultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, och - visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För psykologexamen skall studenten - visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga, - visa fördjupad förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För psykologexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För psykologexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Psykoterapeutexamen Omfattning Psykoterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng under en treårsperiod. Därtill ställs krav på - avlagd psykologexamen (enligt 1982 års studieordning eller senare bestämmelser), - läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, - socionomexamen, eller - annan motsvarande examen. För de två sistnämnda grupperna krävs dessutom grundläggande psykoterapiutbildning. Mål För psykoterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som psykoterapeut. Kunskap och förståelse För psykoterapeutexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstånd samt psykiatrisk diagnostik, och - visa kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och grupper. Färdighet och förmåga För psykoterapeutexamen skall studenten - visa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillämpning, - visa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi, - visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten, och - visa förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt För psykoterapeutexamen skall studenten - visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, - visa fördjupad förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående, - visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För psykoterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Övrigt För psykoterapeutexamen skall studenten under utbildningen ha haft deltidstjänstgöring med psykoterapeutiska uppgifter. För psykoterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Sjukhusfysikerexamen Omfattning Sjukhusfysikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål För sjukhusfysikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjukhusfysiker. Kunskap och förståelse För sjukhusfysikerexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter av strålbehandling, bild- och funktionsdiagnostik samt denna kunskaps tillämpning i vårdarbetet, - visa kunskap i planering, ledning och samordning inom yrkesområdet, och - visa kunskap om relevanta författningar särskilt inom strålskyddsområdet. Färdighet och förmåga För sjukhusfysikerexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt tillämpa matematiska och naturvetenskapliga metoder i all verksamhet med strålning inom hälso- och sjukvården, - visa förmåga att ansvara för och utföra nödvändigt kvalitetssäkringsarbete av både utrustning och arbetsmetoder inom verksamheter med strålning, - visa förmåga att integrera kunskap från relevanta områden samt att självständigt och kritiskt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att utveckla, använda, utvärdera och optimera nya metoder inom området, - visa förmåga att initiera, planera, leda, samordna och utvärdera strålskyddsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvård för såväl personal som patienter, - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper samt förmåga att informera och utbilda personal i strålskyddsarbete, och - visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjukhusfysikerexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, - visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För sjukhusfysikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För sjukhusfysikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Specialistsjuksköterskeexamen Omfattning Specialistsjuksköterskeexamen med angivna inriktningar uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med undantag av inriktningen mot distriktssköterska, där examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 75 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Mål För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Kunskap och förståelse För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. Färdighet och förmåga För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och - visa vårdpedagogisk förmåga. Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Inriktningar För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård skall studenten också - visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter, och - visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård skall studenten också - visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder, och - visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot operationssjukvård skall studenten också - visa förmåga att ansvara för aseptik, instrumentering, infektions- och komplikationsförebyggande åtgärder i samband med operationer, behandlingar och undersökningar av patienter samt förmåga att hantera biologiska preparat, och - visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård skall studenten också - visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden, och - visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid stora olyckor och katastrofer. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot kirurgisk vård skall studenten också - visa förmåga att hos patienter med behov av kirurgiska insatser observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot medicinsk vård skall studenten också - visa förmåga att hos patienter inom medicinsk vård observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot onkologisk vård skall studenten också - visa förmåga att hos patienter med behov av onkologisk vård observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov, och - visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att arbeta med bland annat cytostatikaterapi och strålbehandling. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar skall studenten också - visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, - visa förmåga att hos barn och ungdomar i olika utvecklingsstadier observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov, och - visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård skall studenten också - visa förmåga att observera, bedöma, åtgärda och utvärdera komplexa vårdbehov, - visa förmåga att möta människor i kris, och - visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot vård av äldre skall studenten också - visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, och - visa förmåga att hos äldre patienter observera och bedöma komplexa behov av vård och rehabilitering. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska skall studenten också - visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, - visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av vård, habilitering och rehabilitering hos patienter, och - visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet. Självständigt arbete (examensarbete) För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Övrigt För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten ha fullgjort en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning som är anpassad efter behovet för respektive inriktning. I examensbeviset skall utbildningens inriktning anges. För en specialistsjuksköterskeexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. SpeciallärarexamenOmfattning Speciallärarexamen med angivna specialiseringar uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det ställs också krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Speciallärarexamen ges med specialiseringar mot – språk-, skriv- och läsutveckling, – matematikutveckling, – dövhet eller hörselskada, – synskada, – grav språkstörning, och – utvecklingsstörning. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. För specialisering mot matematikutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper. Mål För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och förståelse För speciallärarexamen ska studenten – visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, – visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, – visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och stimulans av denna, – visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och – visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och, beroende på vilken specialisering som valts, fördjupad kunskap om 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 4. barn och elever med synskada och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, 5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden, eller 6. barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområden. Färdighet och förmåga För speciallärarexamen ska studenten – visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, – visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, – visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör 1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling, 2. barns och elevers matematikutveckling, 3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med dövhet eller hörselskada, 4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med synskada, 5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav språkstörning, eller 6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med utvecklingsstörning, – visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever, – visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och – visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd. För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling ska också studenten – visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling. Värderingsförmåga och förhållningssätt För speciallärarexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, – visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, – visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med andra skolformer och yrkesgrupper, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete)För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt I examensbeviset ska det anges för vilken eller vilka verksamheter utbildningen är avsedd. Där ska också utbildningens specialisering anges. För speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. SpecialpedagogexamenOmfattning Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det ställs också krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen. Mål För specialpedagogexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och förståelse För specialpedagogexamen ska studenten – visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och – visa fördjupad kunskap och förståelse inom specialpedagogik. Färdighet och förmåga För specialpedagogexamen ska studenten – visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, – visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå, – visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer, – visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda, och – visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever. Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialpedagogexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, – visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, – visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete)För specialpedagogexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt I examensbeviset ska det anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd. För specialpedagogexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Tandläkarexamen Omfattning Tandläkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng. Mål För tandläkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandläkare. Kunskap och förståelse För tandläkarexamen skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa fördjupad kunskap om och förståelse för sambandet mellan patientens orala hälsotillstånd och hans eller hennes allmänna hälsotillstånd och medicinska tillstånd samt andra bakomliggande faktorer, - visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsa, munhälsa och miljö, - visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för tandvården, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För tandläkarexamen skall studenten - visa förmåga att självständigt diagnostisera och behandla sjukdomar och anomalier i tänder, munhåla, käkar och omgivande vävnader hos patienter i olika åldrar och med olika behov, - visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom tandvården för såväl individer som grupper av patienter, - visa fördjupad förmåga att planera, leda, samordna och utveckla tandvårdsarbete, - visa förmåga att utvärdera odontologisk vård, varvid särskild vikt läggs vid kvalitetssäkring, - visa fördjupad förmåga till lagarbete och samverkan med samtliga personalgrupper inom tandvården, liksom med andra yrkesgrupper inom vård och omsorg, och - visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det odontologiska området. Värderingsförmåga och förhållningssätt För tandläkarexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För tandläkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För tandläkarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅGrundlärarexamenOmfattning Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området och 30 högskolepoäng i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik. För svenska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämne och för engelska krävs minst 15 högskolepoäng. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjupningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämnet. Därutöver krävs 30 högskolepoäng i något av de av studenten valbara områdena: 1. naturorienterande ämnen och teknik, 2. samhällsorienterande ämnen, eller 3. ett eller två praktiska eller estetiska ämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: – skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, – läroplansteori och didaktik, – vetenskapsteori och forskningsmetodik, – utveckling, lärande och specialpedagogik, – sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, – bedömning och betygssättning, och – utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten – visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, – visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, – visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, – visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, – visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och – visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska studenten – visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, – visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, – visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, – visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, – visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och – visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten – visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, – visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen, – visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling, – visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, – visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och – visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning. För grundlärarexamen ska studenten också – visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten – visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och utveckling genom att erbjuda barnen en meningsfull och innehållsrik fritid, och – visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten – visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten – visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad. För grundlärarexamen ska studenten också – visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, – visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, – visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För grundlärarexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete)För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska området. För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 och för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning. Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar. För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. ÄmneslärarexamenOmfattning Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen. När två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen omfattar examen ämnesstudier endast i dessa två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: – skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, – läroplansteori och didaktik, – vetenskapsteori och forskningsmetodik, – utveckling, lärande och specialpedagogik, – sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, – bedömning och betygssättning, och – utvärdering och utvecklingsarbete. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studenten – visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten – visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också – visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, – visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, – visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och – visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten – visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, – visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, – visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, – visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Självständigt arbete (examensarbete)För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. Övrigt Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar. För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Kompletterande pedagogisk utbildning En student som har gått igenom kompletterande pedagogisk utbildning kan avlägga ämneslärarexamen på grundnivå eller avancerad nivå. I förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen finns det bestämmelser om de krav som studenten ska uppfylla för en sådan examen. EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅGENERELLA EXAMINA Licentiatexamen Omfattning Licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan. Mål Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Vetenskaplig uppsats För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd. Övrigt För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. DoktorsexamenOmfattning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. MålKunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden – visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och – visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden – visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, – visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, – med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, – visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och – visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden – visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och – visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. KONSTNÄRLIGA EXAMINAKonstnärlig licentiatexamenOmfattning Konstnärlig licentiatexamen uppnås antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå, eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med konstnärlig doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan konstnärlig licentiatexamen kan ges vid högskolan. MålKunskap och förståelse För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden – visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga område samt visa kunskap om konstnärliga forskningsmetoder i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden – visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område, – visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera konstnärliga frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett konstnärligt forskningsprojekt och andra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med forskarsamhället och samhället i övrigt, och – visa sådan färdighet som krävs för att självständigt delta i forskningsoch utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden – visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, – visa insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin konstnärliga utveckling. Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt om minst 60 högskolepoäng godkänt. Övrigt För konstnärlig licentiatexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Konstnärlig doktorsexamenOmfattning Konstnärlig doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. MålKunskap och förståelse För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden – visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga område, och – visa förtrogenhet med konstnärliga forskningsmetoder i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden – visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område, – visa förmåga till konstnärlig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, – visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera konstnärliga frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, – med ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, – visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med forskarsamhället och samhället i övrigt, – visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och – visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden – visa intellektuell självständighet, konstnärlig integritet och forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och – visa fördjupad insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling)För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden ha fått ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänt. Övrigt För konstnärlig doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Förordning (2011:688). PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV BETYGBilaga 3 /Upphör att gälla U:2012-01-01/I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska värderas. Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även betyg från fristående skolor och riksinternatskolor med motsvarande utbildning samt i fråga om platsfördelning på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European baccalaureate), utbildning som leder fram till International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning och gymnasieutbildning vid utländska (internationella) skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European baccalaureate), utbildning som leder fram till International Baccalaureate, åländsk gymnasieutbildning eller gymnasieutbildning vid utländska (internationella) skolor för vilken statsbidrag betalas ut enligt förordningen om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng. Platsfördelning på grundval av betyg 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 ska platserna fördelas i följande fyra grupper. Grupp I: sökande med - betyg från gymnasieskolan, - betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning, Grupp II: - sökande med betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och - sökande med betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola. Grupp III: sökande med betyg från annan utbildning än som anges i grupp I eller grupp II och som motsvarar kraven i 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2. Grupp IV: sökande med studieomdöme från folkhögskola. Platserna ska fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av följande tre mängder, varvid en sökande räknas endast en gång per mängd. Mängd i: sökande i grupp I eller grupp IIMängd ii: sökande i grupp III Mängd iii: sökande i grupp IV 2. Sedan platserna har fördelats i respektive mängd ska platserna i mängd i fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i grupp I respektive i grupp II. Därefter ska antalet platser i grupp II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras grupp I. Meritvärdering av betyg 3. Meritvärdering ska ske i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till. Sökande med slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan Siffervärde 4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden: Icke godkänt (IG) 0 Godkänt (G) 10 Väl godkänt (VG) 15 Mycket väl godkänt (MVG) 20 Betygsvärde 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs som ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng. Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 500, varvid ett jämförelsetal fås. Jämförelsetalet ska anges med två decimaler. Betyg i behörighetskurser 7. Betyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 § och som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5. Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats. Betyg som inte avser behörighetskurser och som inte ingår i ett fullständigt program ska inte meritvärderas enligt 4 och 5. Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng. Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse områdeskurser enligt j och k. Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng, b) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt a, c) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b, d) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c, e) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c och inte redan har fått meritpoäng enligt d eller e, f) lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5) meritpoäng, g) lägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv (0,5) meritpoäng, h) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8-11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, i) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, j) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst 100 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en halv (0,5) meritpoäng, k) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar 50 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en fjärdedels (0,25) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått en halv (0,5) meritpoäng enligt k. Sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 350. Förordning (2010:2020). PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV BETYGBilaga 3 /Träder i kraft I:2012-01-01/I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska värderas. Med betyg från gymnasieskolan avses i denna bilaga även betyg från fristående skolor och riksinternatskolor med motsvarande utbildning samt i fråga om platsfördelning på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng. Platsfördelning på grundval av betyg 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 ska platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en betygsgrupp som indelas i I och II respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande. Betygsgrupp: I. sökande med - betyg från gymnasieskolan, och - betyg från gymnasial vuxenutbildning, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning, II. sökande med - betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från gymnasial vuxenutbildning eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola av den som inte är elev där, om betyg från gymnasial vuxenutbildning eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan eller motsvarande skola tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och - betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola. Folkhögskolegrupp: sökande med studieomdöme från folkhögskola. 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygsgruppen fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras I. Meritvärdering av betyg 3. Meritvärdering ska ske i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till. Sökande med slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan Siffervärde 4. Betygen som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden: Icke godkänt (IG) 0 Godkänt (G) 10 Väl godkänt (VG) 15 Mycket väl godkänt (MVG) 20 Betygsvärde 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs eller ett projektarbete ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs som ingår i ett fullständigt program i gymnasieskolan ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng. Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 500, varvid ett jämförelsetal fås. Jämförelsetalet ska anges med två decimaler. Betyg i behörighetskurser 7. Betyg i behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 § och som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5. Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för vad som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats. Betyg som inte avser behörighetskurser och som inte ingår i ett fullständigt program ska inte meritvärderas enligt 4 och 5. Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng. Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav högst en (1,0) meritpoäng får avse områdeskurser enligt j och k. Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng, b) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt a, c) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng, om den sökande inte kan få meritpoäng enligt a eller b, d) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c, e) lägst betyget Godkänt i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande kan få meritpoäng enligt b eller c och inte redan har fått meritpoäng enligt d eller e, f) lägst betyget Godkänt i Engelska B ger en halv (0,5) meritpoäng, g) lägst betyget Godkänt i Engelska C ger en halv (0,5) meritpoäng, h) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8-11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng, i) lägst betyget Godkänt i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, j) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar minst 100 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en halv (0,5) meritpoäng, k) lägst betyget Godkänt i en områdeskurs som omfattar 50 gymnasiepoäng och som ingår i områdesbehörigheten ger en fjärdedels (0,25) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått en halv (0,5) meritpoäng enligt k. Sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i slutbetyget, dock med lägst 2 350. Förordning (2011:946). PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV BETYGBilaga 3 /Träder i kraft I:2013-01-01/I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och 18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska värderas. Med betyg från gymnasieskolan avses i fråga om platsfördelning på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate. Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate samt om hur sådana betyg ska ge meritpoäng. Platsfördelning på grundval av betyg 1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 ska platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en betygsgrupp som indelas i I och II respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande. Betygsgrupp: I. sökande med – betyg från gymnasieskolan, – betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning, och – betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, II. sökande med – betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där eller, i fråga om betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen, i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, om betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och – betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med intyg enligt förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola. Folkhögskolegrupp: sökande med studieomdöme från folkhögskola. 2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska platserna i betygsgruppen fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska tillföras I. Meritvärdering av betyg 3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5. Därefter ska poäng för meritkurser läggas till. Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan Siffervärde 4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från gymnasieskolan ska ges följande siffervärden: F 0 E 10,0 D 12,5 C 15,0 B 17,5 A 20,0 Betygsvärde 5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid ett betygsvärde fås. Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal gymnasiepoäng. Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal 6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås. Jämförelsetalet ska anges med två decimaler. Betyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser 7. Betyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om kurserna 1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, 2. är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 §, eller 3. är meritkurser som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng enligt 8. Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal gymnasiepoäng som har meritvärderats. Meritpoäng 8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som meritpoäng. Högst får två och en halv (2,5) meritpoäng adderas till jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse moderna språk, högst en (1,0) meritpoäng får avse engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse matematik. Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande: a) lägst betyget E i Moderna språk, steg 3, ger en halv (0,5) meritpoäng, b) lägst betyget E i Moderna språk, steg 4, ger en (1,0) meritpoäng, c) lägst betyget E i Moderna språk, steg 5, ger en halv (0,5) meritpoäng, d) lägst betyget E i Moderna språk, steg 2, i ytterligare ett språk ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng enligt b, e) lägst betyget E i Engelska 7 ger en (1,0) meritpoäng, f) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng och om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt f, g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i f ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt g, h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån över vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng enligt h, i) lägst betyget E i Matematik 5 ger utöver det som anges i f, g eller h en halv (0,5) meritpoäng, j) lägst betyget E i Matematik – specialisering på lägst den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7 kap. 8– 11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, är närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5) meritpoäng. Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med examen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock med lägst 2 300. Förordning (2011:1020).

Ändring 2011:1021

Officiell PDF-utgåva av författningen

Text:	ändr. 7 kap. 5 § i 2010:2020
Förarbeten:	Jfr prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8
Rubrik:	Förordning (2011:1021) om ändring i förordningen (2010:2020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100)