Nya lagar 1 januari 2018

Många nya och ändrade lagar och förordningar börjar gälla 2018-01-01.
Kommunallag (2017:725) ersätter Kommunallag (1991:900) och reglerar kommunernas och landstingens organisation och ansvarsområden och ger de grundläggande ramarna för hur den kommunala organisationen ska fungera.
Varje kommun ska fr.o.m. den 1 januari har en digital anslagstavla (8 kap 9-10 §§) på sin sajt som ersätter den fysiska kommunala anslagstavlan. På anslagstavlan informerar kommunerna om t.ex. kommunfullmäktiges sammanträden, justerade protokoll och vissa delegationsbeslut.
Varje kommun och landsting ska på sin sajt också ha en digital författningssamling (8 kap 13 §). Gällande kommunala föreskrifter ska där finnas tillgängliga för allmänheten. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen.
Den nya kommunallagen ger fullmäktige möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilda förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Kommuner och landsting kan besluta att ge kommunal- och landstingsråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Kommunala beslut som överklagas genom laglighetsprövning och inte kan rättas ska som huvudregel inte verkställas innan de fått laga kraft.
(Prop. 2016/17:171)
Kommunallag (2017:725)

Avskaffad reklamskatt för annonser i periodiska publikationer
Reklamskatten för annonser i periodiska publikationer som inte utgör annonsblad, katalog eller program avskaffas. Syftet är att stödja dagspressen. Innan ändringen var sådana annonser föremål för 2,5 procent reklamskatt.
(Prop. 2017/18:1)
Lag (2017:1202) om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Ökat stöd till solceller
Stödnivån för privatpersoner (statligt stöd till solceller) höjs från 20 procent till 30 procent den 1 januari 2018. Stödet förlängs till 2020. Alla aktörer, även privatpersoner, kan nu få stöd med 30 procent av kostnaderna och det blir mer lönsamt att skaffa solceller och producera egen grön el.
Förordning (2017:1300) om ändring i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller

Omtalad ny klimatlag (2017:720)
I denna klimatlag finns bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas. Regeringen ska varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen i budgetpropositionen och vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som visar hur klimatmålen ska uppnås. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen.
(Prop. 2016/17:146)
Klimatlag (2017:720)

Nytt 6 kap. miljöbalken och Miljöbedömningsförordningen (2017:966) börjar gälla 2018-01-01. Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar och strategiska miljöbedömningar av planer och program finns numera i dessa författningar.

Miljöbedömningsförordning (2017:966) ersätter Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Den nya innehåller bestämmelser om miljöbedömningar enligt nya 6 kap. miljöbalken och regler om vilka verksamheter och åtgärder som ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förordningen tydliggör kraven på vad som ska ingå i samrådsunderlag, vilka krav som kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning och vilka tidsfrister som ska gälla. Genomförande av de senaste ändringarna i EU-direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar. En publik webbplats som tillhör den som prövar tillståndsfrågan är en lämplig webbplats för att kungöra miljökonsekvensbeskrivningen.
En nyhet i miljöbedömningsförordningen är att en uppräkning av verksamheter och åtgärder som inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan görs i förordningens 7 §. En sådan uppräkning har inte funnits i MKB-förordningen.
Miljöbedömningsförordning (2017:966)

Ett helt omarbetat kapitel 6 i Miljöbalken med ny struktur och vissa nya ord och uttryck träder ikraft 2018-01-01 och med nya regler för hur miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning ska göras av verksamheter, åtgärder, planer och program. Bl.a. nya och förtydligade krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Bestämmelserna om miljöbedömning av verksamheter och åtgärder ska endast tillämpas på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning.
Ordet miljöbedömning används för att beskriva de processer som regleras i 6 kap. Uttrycket strategisk miljöbedömning används för den process som avser planer och program och uttrycket praktisk miljöbedömning används för den process som avser verksamheter och åtgärder. Ändringar görs också för att genomföra de senaste ändringarna i EU-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, MKB-direktivet.
Ändringarna kan antas ha särskild stor betydelse för små företag eftersom det främst kommer att röra sig om mindre verksamheter som inte kommer att omfattas av kraven på en praktisk miljöbedömning då dessa ofta har en mindre miljöpåverkan. Ändringarna kan antas innebära att dessa företag i mindre utsträckning än tidigare behöver anlita konsulter att biträda företaget i tillståndsärenden.
(Prop. 2016/17:200)
Lag (2017:955) om ändring i miljöbalken

Straff mot grooming-förslag
Det blir straffbart redan att föreslå en träff i sexuellt syfte med barn (6 kap 10 a §). Föräldrar som har barn som utsätts för sådana förslag får då ökade möjligheter att göra polisanmälningar. Det krävs inte längre att den vuxna efter förslaget vidtar någon ytterligare åtgärd för att främja att träffen kommer till stånd. Ändringarna innebär även att maximistraffet höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år och att brottsbeteckningen ändras till kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte.
(Prop. 2016/17:214)
Lag (2017:1068) om ändring i brottsbalken

Postnord får två dagar på sig att dela ut inrikes brev, inte en dag som förr
Det nya regelverket som träder i kraft vid årsskiftet slår fast att Postnord ska klara av att dela ut 95 procent av inrikes brev under två dagar, inte 85 procent under en dag som tidigare regler säger.
När det gäller adresserade försändelser som väger högst 2 kg och som lämnas in för gränsöverskridande postbefordran ska nu minst 85 procent av försändelserna ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent ha delats ut inom fem påföljande arbetsdagar.
Förordning (2017:918) om ändring i postförordningen (2010:1049)

Större möjligheter att utesluta advokater ur Advokatsamfundet
Möjligheten att utesluta en advokat ur Advokatsamfundet utvidgas. Förr fanns det begränsade möjligheter att utesluta en advokat ur Advokatsamfundet på grund av hans eller hennes agerande utanför advokatverksamheten. Ändringen innebär att en advokat, som visar sig uppenbart olämplig att vara advokat genom att begå brott utanför advokatverksamheten, ska uteslutas ur samfundet.
(Prop. 2016/17:209)
Lag (2017:1024) om ändring i rättegångsbalken
Lag (2017:1025) om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän

Skyddet för den personliga integriteten stärks
Det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten stärks. Bl.a. införs ett nytt brott, olaga integritetsintrång, som gör det straffbart att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa integritetskänsliga bilder eller andra uppgifter.
Straffbestämmelserna om ofredande och grovt förtal förtydligas.
För den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla utvidgas skyldigheten att ta bort vissa meddelanden från tjänsten till att gälla även meddelanden vars innehåll uppenbart är olaga hot och olaga integritetsintrång.
Ändringarna innebär också att rätten till brottsskadeersättning för kränkning utvidgas till att omfatta även ersättning för kränkning genom grovt förtal.
(Prop. 2016/17:22)
Lag (2017:1134) om ändring i brottsskadelagen (2014:322)
Lag (2017:1135) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Lag (2017:1136) om ändring i brottsbalken
Lag (2017:1137) om ändring i lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor

Högre skatt på sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjs beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring. När schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring beräknas ska kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med en procentenhet i stället för statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter.
(Prop. 2017/18:28)
Lag (2017:1250) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Lag (2017:1251) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Om du är abonnent på Rättsnätet kan du enkelt se vilka författningar som träder ikraft vid en viss tidpunkt: välj Regelsamling - Svensk lagstiftning - Ikraftträdanden.
Om du är intresserad av visst rättsområde (t.ex. miljö) går du till Ämnesfokus - Miljö - Visningsalternativ.
Andra praktiska funktioner för abonnenter att följa utgivningen av lagar och förordningar är Ändringar i lagboken, Senaste SFS och Upphävda SFS.

Kopplade dokument
Beteckning Titel
SFS 1990:661 Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
SFS 1999:1229 Inkomstskattelag (1999:1229)
SFS 1998:112 Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor
SFS 1942:740 Rättegångsbalk (1942:740)
SFS 1962:700 Brottsbalk (1962:700)
SFS 1986:765 Lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän
SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
SFS 2010:1049 Postförordning (2010:1049)
SFS 2014:322 Brottsskadelag (2014:322)
SFS 1972:266 Lag (1972:266) om skatt på annonser och reklam
SFS 1998:808 Miljöbalk (1998:808)
SFS 2009:689 Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller
SFS 2017:720 Klimatlag (2017:720)
SFS 2017:725 Kommunallag (2017:725)
SFS 2017:966 Miljöbedömningsförordning (2017:966)

Nyheter